Leda & Styra-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 24 Sep 2013 07:48:28 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Viktigt för lärare att känna stöd av skolledarenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/viktigt-for-larare-att-kanna-stod-av-skolledaren/ Tue, 22 Jan 2013 13:12:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=47648Dagens lärare är utsatta och stressade, mycket beroende på det genomgripande förändringsarbete som sker i skolan i dag. Därför är skolledarens stöd av stor betydelse, visar Sharon Elhanatis studie.

Inlägget Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 3 2012: Lärare vill bli stöttade och sedda – Tjugo lärares tankar om skolledarskapets betydelse för upplevelsen av meningsfullhet
Sharon Elhanati
Sharon Emanuel har intervjuat lärare om deras syn på skolledarskapets betydelse.
Dagens lärare har ett komplext uppdrag som genomsyras av alla förändringar som sker i skolan. Att skolledare ser och stöttar lärarna är därför extra viktigt. Det visar Sharon Emanuels artikel om skolledarskapets betydelse. Läraryrket är det mest utsatta och stressiga yrket i dag, visar en undersökning från TCO. Det beror på att lärare har ett så mångfacetterat uppdrag, menar Sharon Emanuel, som har intervjuat 20 lärare om deras tankar om skolledarskapets betydelse för upplevelsen av meningsfullhet. – Att sköta undervisningsdelen kan kännas som det minsta en lärare gör. Vi har fått fler uppgifter och dokumentationen ställer helt andra krav i dag. Många lärare känner sig ovana och osäkra och tycker inte att de ges tid att sköta kärnverksamheten – alltså undervisningen, säger Sharon Emanuel. Hon arbetar som grundskollärare i Sala kommun, och har en magisterexamen i ledarskap vid Mälardalens högskola. Utvecklingsartikeln ”Lärare vill bli stöttade och sedda” var ursprungligen en magisteruppsats som hon skrev samtidigt som hon arbetade som lärare, och kommunen som studerats är just Sala kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag är engagerad i skolutveckling och har förstått att det finns ett enormt intresse för och fokus på ledarskapsämnet i stort just nu. Min studie togs emot väldigt positivt och många har varit intresserade av att ta del av mina resultat, allt från lärare och forskare till skol- och förvaltningschefer och rektorer. – Det finns inte så mycket forskning om vad lärare tycker, upplever och känner. Därför är det relevant att faktiskt fråga lärarna. Vad är det de behöver för stöd?

Vad handlar artikeln om?

– Studien bidrar med kunskap om hur ledarskapet är relaterat till förutsättningen för att uppleva meningsfullhet i arbetet. – Skolledarstöd blir extra viktigt när läraruppdraget försvåras av den osäkerhet som skapas av alla genomgripande förändringar i skolan. Därför är det viktigt att veta vad lärarna faktiskt säger att de behöver från de som leder skolan.

Vad såg du för resultat?

– Av studiens resultat framgår att nästan alla lärare verkar behöva stöd från ledaren. Det som var oerhört intressant var att lärarna verkar behöva olika typer av stöd. En del behöver ett mer eller mindre emotionellt stöd, en del behöver ett existentiellt stöd, och andra ett professionsbetonat stöd. – Det överraskade mig att de mer strukturella ledarskapsaspekterna gavs betydelse av färre lärare. De mer organisatoriska aspekterna, som tydlighet, struktur, planering och informationstransperans, gavs mindre betydelse i lärarnas upplevelse av meningsfullhet i arbetet. Det är alltså de mer relationella aspekter som betonas som avgörande: Att känna tillit och förtroende, att bli sedd och att känna olika typer av stöd. Under arbetet med studien blev Sharon Emanuel överraskad av att lärarna hade så mycket på hjärtat, och visade på så stor medvetenhet om vad som var viktigt för dem i relation till deras ledare. – De hade jättebra tankar, och jag önskar bara att någon ville fråga lärarna vad de tycker – att man skulle ta in lärarperspektivet i forskningen när man studerar skolledarskap. I framtiden kommer det att finnas två olika ledande befattningar, tror Sharon Emanuel. En pedagogisk ledare som syns i verksamheten, och en administrativ chef.

Vad tycker du är den största utmaningen i det pedagogiska ledarskapet?

– Att det pedagogiska ledarskapet ska kännetecknas av att ledaren är genuint nyfiken och intresserad av människor, av tillit och kunskap, och inte minst förståelse för människors olikhet på ett sätt som gör att ledaren kan ge ett person- och situationsspecifikt stöd när det behövs. Moa Duvarci Engman

Inlägget Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren dök först upp på Skolporten.

]]>Ledarskapets dynamik i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/ledarskapets-dynamik-i-skolan/ Wed, 07 Nov 2012 10:55:36 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=42116Vad vet vi egentligen om ledarskap så som det beskrivs och analyseras av forskarna? Det diskuterar Glenn Hultman, professor vid Linköpings universitet, i sin artikel om ledarskapsforskning.

Inlägget Ledarskapets dynamik i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 2 2012: Ledarskapsforskning – gamla sanningar och nya ambitioner. Noteringar om evidens- och praxisorienterat ledarskapSyftet med den här artikeln är att diskutera vad ledarskapsforskningen visat och vilka slutsatser man kan dra. Utgångspunkten är forskningsöversikter och här diskuteras evidensbasering, effektivitet, metodproblem och metodval, ledarskap i komplexa organisationer, praxisorienterad ledarskapsforskning och relationen mellan ledarskap och lärande. Artikeln avslutas bland annat med en reflektion om skolans vetenskapliga grund. Glenn HultmanProfessor Glenn HultmanLinköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)E-post: glenn.hultman@liu.se

Inlägget Ledarskapets dynamik i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/samband-mellan-kvalitetsarbete-och-slutbetyg/ Thu, 14 Jun 2012 13:21:10 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=25155Skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete får fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. – Resultatet är tydligt, säger Marie Johansson, som skrivit en utvecklingsartikel om kvalitetsarbete i grundskolan.

Inlägget Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyg dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 1 2012: Kvalitetsarbete i grundskolan – uppföljning, utvärdering och åtgärder i relation till slutbetyg
Marie Johansson
Marie Johansson
Noggrant kvalitetsarbete är viktigt. Det finns ett samband mellan ett mer avancerat kvalitetsarbete och elevers slutbetyg. Det visar Marie Johansson i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en artikel?

– Grunden är en magisteruppsats i utbildningsledarskap. Jag blev tillfrågad av min handledare, professor Jonas Höög vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, om att utifrån uppsatsen skriva en artikel. Intresset för ämnet började med tanken att när man väl har ett resultat, vad gör man av det? Vilka åtgärder formulerar man och följer man upp dem?

Vad handlar artikeln om?

– Det är en jämförelse mellan kvalitetsarbete på skolor som har undervisning i årskurs 7-9 och elevernas slutbetyg i årskurs 9. Jag har tittat på vilka mätmetoder skolorna använder för att följa upp mål, hur de formulerat beslutade åtgärder och vilka mätmetoder som används för att följa upp åtgärder. Syftet är att undersöka hur skolors kvalitetsarbete avseende mätmetoder och prioriterade åtgärder ser ut, och om det finns samvariation mellan kvalitetsarbete och elevers slutbetyg.

Vad såg du för resultat?

– Det finns ett samband mellan skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete och fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. Alla de fyra mätmetoderna enkät, intervju, dokumentanalys och observation användes, men i varierande grad. Vanligt förekommande var den metod som i undersökningen kallades rektors, eller annan persons, bedömning. Ett stort antal mål och åtgärder lämnades utan redovisad mätning. – Skolor med många mål och åtgärder som lämnats utan redovisad mätning hade lägre andel elever som nått målen och ett lägre genomsnittligt meritvärde. För att tolka sambandets innebörd krävs dock fördjupade studier och analys.

Fanns det något i resultaten som överraskade dig?

– Att resultatet var så tydligt, och att det fanns ett samband mellan genomsnittligt meritvärde och mätningar med enkätmetoden. På samma sätt fanns ett samband mellan andel elever som nått målen och mätningar med intervjumetoden. Ett mer frekvent mätande har samband med genomsnittligt meritvärde och mer djupgående mätningar har samband med andelen elever som når målen i alla ämnen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått ett deltidsvikariat som rektor och arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på skolan. I undervisningen lär jag eleverna hur de ska formulera mål som går att följa upp, vikten av att följa upp resultat och att formulera åtgärder. – Mentorseleverna har också fått kunskap om detta. Det är samma tänkande i alla målstyrda verksamheter och tillämpbart på alla nivåer.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag bidrar med kunskap i processer som rör systematiskt kvalitetsarbete, både med personal och elever, det vill säga hur man formulerar mål och åtgärder och hur man kan mäta och utvärdera dem. Ett visst samarbete har även skett på kommunnivå kring system för uppföljning av elevresultat, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Gunilla Nordin   Marie Johansson är utbildad grundskollärare i svenska, engelska och tyska för årskurs 4-9 och arbetar som språklärare på Bräntbergsskolan i Umeå. Hon vikarierar på deltid som rektor samt har en filosofie magisterexamen i utbildningsledarskap.  

Inlägget Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyg dök först upp på Skolporten.

]]>Call for paperhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/call-for-paper/ Wed, 06 Jun 2012 11:25:30 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=23758Vi välkomnar nu texter till Skolportens e-tidskrift Leda & Styra från dig som verkar inom (eller engagerar dig i) ledning och styrning av förskola, skola och annan utbildning. Att publicera sig i Leda & Styra är både meriterande för dig och utvecklande för skolan.

Inlägget Call for paper dök först upp på Skolporten.

]]> Läs mer

Inlägget Call for paper dök först upp på Skolporten.

]]>