Skolan och nyanlända: De vanligaste frågorna till Skolverkets nya hjälplinje

I mitten av oktober öppnade Skolverket en särskild stödlinje dit lärare, rektorer och skolhuvudmän kan ringa för att få råd och hjälp att lösa frågor kring nyanlända elevers lärande. – Många nyanlända har inte hunnit komma in i skolan än. Vi tror att hjälplinjen kommer att behövas under lång tid, säger Eva-Li Littorin, chef på Skolverkets upplysningstjänst. Här presenteras de vanligaste frågorna från skolledare respektive lärare.

Hur snabbt måste kommunen ordna skolgång för nyanlända?

Svar: Asylsökande barn har rätt till utbildning i grundskolan och motsvarande skolformer. Asylsökande ungdomar har rätt till utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år. Barn och ungdomar ska enligt skolförfattningarna tas emot i verksamheten så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Av bestämmelserna framgår även att mottagandet bör ske senast en månad efter ankomsten. Det innebär att kommunerna behöver sträva efter att erbjuda skolgång inom en månad. I de fall då det inte är möjligt, om det exempelvis kommer många nyanlända till kommunen på kort tid, får det ta länge tid. Det är dock viktigt att kommunerna fortsätter att planera och arbeta för att eleverna ska tas emot i verksamheten så fort det går. Läs mer om nyanlända elevers lärande här

Vem kan ansvara för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper?

Svar: Från och med 1 januari 2016 ska nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter kartläggas innan rektorn fattar beslut om placering i undervisningsgrupp och årskurs. Skolverket tar fram ett kartläggningsmaterial som består av tre steg. Rektor utser personal som är mest lämpad att genomföra kartläggningen. Rätt kompetens är viktig för att kunna bedöma och analysera elevens svar och resonemang utifrån vilket område som kartläggs. Vi rekommenderar att personal med kompetens inom svenska som andraspråk används vid Steg 1 och vid det samtal i Steg 2, som berör användandet av skriftspråk i olika sammanhang. Vid kartläggning av matematiskt tänkande i Steg 2 är det viktigt med matematisk ämneskompetens. Vid Steg 3 är det viktigt med ämneskompetens för det ämne som kartläggs. Läs mer om kartläggning härTvå vanliga frågor och svar från lärare om nyanlända elevers lärande:

Är studiehandledning på modersmålet en extra anpassning eller särskilt stöd?

Svar: I våra allmänna råd har vi tydliggjort att det inte är den specifika insatsen i sig, utan insatsernas omfattning eller varaktighet som avgränsar extra anpassningar och särskilt stöd. En del insatser kan ges såväl inom ramen för extra anpassningar som särskilt stöd, så som studiehandledning på modersmålet. Avgörande för om studiehandledning på modersmål ska ses som extra anpassning eller särskilt stöd är alltså insatsens omfattning och/eller varaktighet. Läs gärna mer i våra allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Ska nyanlända elever genomföra de nationella proven eller kan man undanta elever?

Svar: Genomförandet av de nationella proven för nyanlända elever kan se olika ut beroende på ämne och om det är rimligt, utifrån elevens kunskaper i svenska språket, att en nyanländ elev genomför ett helt eller vissa delar av ett nationellt prov. Utgångspunkten är att alla elever i årskursen ska genomföra provet, men i vissa fall kan det ändå finnas särskilda skäl att undanta en elev från ett nationellt prov. Det är rektorn som beslutar om en elev ska undantas från att genomföra ett nationellt prov helt eller delvis. Läs mer om nyanlända elever och nationella prov härSusanne Sawander