De allra flesta som studerar vidare efter gymnasiet har examinerats från ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Hur stor andel som läser på högskoleförberedande- respektive yrkesprogram varierar mellan olika delar av landet.
Arbetsmarknaden skriker efter dem. Men många sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker kör fast under utbildningarna. Studenterna protesterar mot alltför svåra prov medan lärosätena letar nya vägar att få fler att ta examen.
I det här pm:et analyserar vi framtidens arbetsmarknad för yrkesutbildade, med utgångspunkt i officiell statistik och prognoser från SCB. Slutsatserna är alarmerande och 2035 kommer Sverige sakna 290 000 yrkesutbildade. Dessutom riskerar stora grupper ”felutbildade” unga att hamna i arbetslöshet. (pdf)
Yrkesvux har varit mycket framgångsrikt för att få fler i arbete. Utbildningsformen har ännu större potential för att hjälpa företagen i jakten på yrkesutbildad kompetens, enligt Svenskt Näringsliv, som nu föreslår ett helt nytt system för yrkesvux.
Statliga utredaren Katrin Stjernfeldt Jammeh kallar F-betyget för en ”onödig återvändsgränd”. Nu presenterar hon en utredning om hur fler ska klara gymnasiet.
Det kommer att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade i Sverige fram till år 2035. Med ett nyinstiftat stipendium vill Swedol och TOOLS vända den trenden. Det går till två gymnasieungdomar – en tjej och en kille – som båda studerar på ett yrkesinriktat program. Stipendiaterna får 25 000 kronor var.
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, genomförde med start 2019 en nationell utvärdering av utbildningar som leder till yrkeslärarexamen. I utvärderingen ingick 10 utbildningar, varav 4 fick hög kvalitet och 6 ifrågasatt kvalitet.
En tydlig struktur för det arbetsplatsförlagda lärandet har gett lärarna på Rönninge gymnasium i Salems kommun större möjlighet att stärka eleverna i deras yrkesroll.