Det är sedan tidigare känt att det råder brist på behöriga yrkeslärare i gymnasieskolan. På grund av pensionsavgångar kommer bristen troligen att öka ännu mer de kommande åren.

Ungdomar väljer bort de yrkesförberedande gymnasielinjerna till förmån för de studieförberedande. Istället för ett val som snabbt leder ut i arbetslivet prioriteras att hålla många dörrar öppna. Men trots att man går en praktiskt inriktad linje finns möjligheten att läsa på högskola och universitet efter examen.

Arbetsgivare ska kunna ha lärlingar från gymnasium anställda. Det förslaget presenterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) i dag. Förebild är lärlingssystemen i Tyskland, Danmark och Schweiz.  

Tillgängligheten till yrkeshögskolan måste bli bättre för personer med funktionsnedsättning. YH-utbildningen ”Trädgårds­mästare med inriktning hälsa, kultur och miljö” är ett exempel på hur man kan få så många studerande som möjligt att lyckas.

Nu kan elever på alla nationella yrkesprogram läsa kurser som ger högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng. Regeringen har ändrat reglerna.

Andelen elever som antagits till ett yrkesprogram i höst ligger stadigt jämfört med förra året. Det visar en genomgång som Yrke gjort.

– Det här borde alla få göra! Morgan Johansson är en av de yrkeslärare som fått möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Yrke har träffat tre lärare som använt bidraget för kompetensutveckling på lite olika sätt.

Svenskt Näringsliv välkomnar Jan Björklunds förslag att flytta ansvaret för lärlingsutbildningen från skolan till företagen. – Det är viktigt att vi får en mer attraktiv lärlingsutbildning. Då kan det här vara en väg att gå, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Intresset för lärlingsutbildningarna minskar. Av de lärlingar som började hösten 2011 hade 40 procent hoppat av året därpå. Samtidigt blir andelen yrkeselever allt mindre.

Att ha en handledare utan handledarutbildning och en ­ansvarig lärare som får stressa som en galning för att över ­huvud taget hinna med ett besök. Ja, det är ­inget drömscenario för en gymnasieelev i arbets­livet.

2020 vill regeringen att hälften av alla som går ett yrkesprogram ska göra det i ett lärlingsprogram. Idag är det fem procent som gör det. För att lyckas krävs ett stort antal nya lärlingsplatser, och ett bra samarbete mellan näringsliv och skola.

Vid praktik har både skola och det företag som eleven utför praktik på ett ansvar. Det är företaget som ansvarar för att arbetsmiljön är säker på praktikplatsen. Teknikföretagen har tagit fram en broschyr för att arbetsgivaren ska veta vad som gäller.