Invandringen har försämrat Sveriges skolresultat. Genom att sortera ut elever med invandrarbakgrund från statistiken fångar man på ett bättre sätt upp kvaliteten i skolsystemet – som framstår vid god vigör. Frågan är nu hur man ska förbättra resultaten i gruppen med utländsk bakgrund, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Landsbygdens elever har motsvarande 1-2 skolår sämre kunskaper än eleverna från storstäder visar ny forskning. Kommunpolitikern från den västerbottniska kommunen Nordmaling menar dock i en intervju med Friskolornas riksförbund att lösningarna knappast finns i de förslag som idag står högst upp på dagordningen i skoldebatten.

Skandalen kring Pisa 2018 har gjort att Timms och Pirls fått större betydelse, något som även utbildningsminister Anna Ekström (S) framhållit. Men en ny granskning av Expressen visar att även Pirls-undersökningen kan ha felaktiga resultat, eftersom för många elever kan ha uteslutits även där.

Elever på landsbygden och mindre orter underpresterar, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Skillnaden mellan storstad och landsbygd är så stor att den motsvarar 1–2 skolårs inlärning i ämnena matematik och naturkunskap.

I den här rapporten analyserar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren resultatskillnader bland åttondeklassare i TIMSS 2019 som mäter kunskaper inom naturkunskap och matematik. (pdf)

Kunskapsmätningen Timss visar hur elever i ett 60-tal länder presterar i matematik och naturvetenskap. Frågan är: Har de svenska åttondeklassarna lyckats förbättra resultaten ytterligare efter det positiva trendbrottet för fyra år sedan?

Sverige brukar delta i internationella kunskapsmätningar som Pisa och nu aktuella Timss. Men till vilken nytta? – Det är vettigt att delta, men man ska alltid tolka resultaten med försiktighet, säger forskaren Samuel Sollerman.

Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna Timss och Pisa som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt.

Svenska grundskoleelever har blivit bättre i matematik och naturvetenskap, vilket noteras av den internationella kunskapsmätningen Timss, skriver Kenneth Jonsgården i en ledare.

Rapporten från TIMSS visar på förbättrade resultat för svenska elever sedan de senaste mätningarna. Det är positivt men inte nog. Det skriver Yng­ve Sunesson i en ledare.

Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.

När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid, skriver Per-Arne Andersson, SKL, i ett blogginlägg.