Diagnoser är ett instrument för sjukvården, inte för skolan. Det anser Arne Engström, docent i matematikdidaktik. Han är också kritisk mot själva ordet dyskalkyli.

Läraren Frida Norrby vet nu mer exakt hur hon ska bemöta elever med specifika svårigheter i matematik. Hon har gått en kurs om dyskalkyli. Ett område hon tycker bör tas upp mer i lärarutbildningen.

På samma sätt som man kan ha grundläggande läs- och skrivsvårigheter kan man ha grundläggande brister inom den matematiska förmågan. Det menar Ulf Träff, docent i psykologi, som har forskat om matematiksvårigheter i tio år.

Med strukturerat arbete och en tydlig pedagogik ger Stockholmsskolan Ikasus barn med autism och en utvecklingsstörning ett språk och en egen identitet.

I en nyligen presenterad rapport från Malmö Högskola visar forskarna att hiphop-pedagogiken gör att ungdomar som annars riskerar att hamna i ett utanförskap upptäcker att kunskap är makt. En ”vinn-vinn-situation”.

Linda Samuelsson i Alingsås var skoltrött och ville aldrig mer se åt en skolbok. Men tack vare en specialanpassad kurs på Hjälmareds folkhögskola, är hon tillbaka i skolbänken – och stortrivs.

De ökade kraven på dokumentation – som är tänkt som ett stöd för lärare och elever – riskerar att motverka sitt syfte. I områden där mer än hälften av eleverna är i behov av åtgärdsprogram stjäl det viktig tid från undervisning och stöd, skriver forskarna Lisa Asp-Onsjö och Ove Sernhede.

En viktig hjälpinsats för att nå sina egna och de angivna kunskapsmålen i skolan är så kallat särskilt stöd. Det har alla barn rätt till, men anmälningarna om brister i Göteborg ökar.

Var femte elev får inte det stöd i skolan som de är i behov av och nedskärningar leder till att det ofta ställs krav på att elever har en diagnos för att få stödet. Det berättar Joanna Giota, docent vid Göteborgs universitet, som forskar i ämnet.

Lärare i alla ämnen behöver mer kunskaper om dyslexi, anser läsforskaren Mats Myrberg. Elever med dyslexi har så pass uppenbara problem att en erfaren lärare bör upptäcka dem efter ett år i skolan.

Forskningen säger att dyslexi bör utredas i tioårsåldern. I Sveriges landsting sker det i genomsnitt tre år för sent, visar tidningen Specialpedagogiks granskning.

Beteendeproblem hos barn med autism kan bero på störningar i mag- och tarmfunktionen som orsakar besvär och smärta – en smärta de har svårt att kommunicera till omgivningen. Det menar Timothy Buie, amerikansk barnläkare och specialist på mag- och tarmsjukdomar.