Linda Grann arbetar som specialpedagog. Hennes drivkraft som lärare är att hitta lösningar som gör att det fungerar bättre för eleven.

Barn i svårigheter gynnas av ett arbetssätt där det kollektiva meningsskapandet sker. De estetiska uttrycken i ett socialt samspel skapar större tolerans för olikheter, skriver Brita Holmfrid, ledamot skolformsnämnden, Specialpedagogik.

I en skola som är full av bedömning sätter vi oss dagligen till doms över elever i vad de borde kunna klara av. Bilden är att vi inte har full förståelse förrän vi provat att byta skor eller pjäxor och framförallt livssituation med den andre, skriver Eva Augustsson, Specialpedagogiskt Centrum i Falköping.

Elever lastar sig själva för sina ofullständiga betyg och många kommuner skjuter över ansvaret på eleverna. Det visar en ny undersökning.

Elever med autismspektrumtillstånd (AST) kan vara nöjda med en lägre grad av delaktighet i vissa skolaktiviteter i grundskolan än andra elever. Det visar Marita Falkmer i sin avhandling om delaktighet för elever med AST.

Det behöver bli tydligare i vilka situationer ett åtgärdsprogram ska göras, påpekar Lärarförbundet till Skolverket, som skriver nya allmänna råd för åtgärdsprogram.

Alingsås kommun har fått en halv miljon från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Pengarna ska användas till pedagogiska insatser där barn med funktionsnedsättning inom neuropsykiatri ska få umgås med djuren i Nolhaga park.

Under veckorna 5 och 6 genomför Håkan Ernklev, utbildare på Tecknologen AB, en Teckenresa i husbil genom Sverige, från Lund i söder till Gällivare i norr. Under två veckor genomförs tio Teckendagar på lika många orter. Syftet med resan är att sprida ökad kunskap om tecken som metod och sätt att kommunicera.

När Göran Rydberg började arbeta som assistent på Södertörns folkhögskola för 13 år sedan var han den första dövblinda läraren i Sverige. Känseln är det viktigaste sinnet för Göran Rydberg och hans elever.

Nyligen tog utbildningsnämnden i Stockholms stad ställning till ett förslag om att sänka verksamhetsstödet till resursskolor med 7 procent för 2013. Detta efter att redan ha sänkt anslagen med 25 procent för årets sista tre månader.

Drygt 2,1 miljoner kronor för 2013. Så mycket ger Specialpedagogiska skolmyndigheten till Landskrona, för att göra det möjligt att arbeta med att skapa en skola för alla barn och unga, där deras olika förutsättningar kan tas tillvara och utvecklas.

Samarbete är inte lätt. Skolan bör tänka över vem som deltar i ett samarbete med barnpsykiatrin och socialtjänsten. Ibland är klassläraren mer lämpad än specialpedagogen, visar Camilla Blomqvists avhandling.