Fyra av tio skolledare har någon gång sagt nej till elever som har rätt till särskilt stöd. Att neka särskilt stöd till elever som är i behov av det är olagligt.

– Barnens rätt går alltid före budgeten. Det säger Kurt Hjalmarsson, rektor i Gävle, som kämpat för särskilt stöd och opponerat sig mot sina chefer flera gånger.

Sex av 10 lärare uppger att det finns en eller flera elever i klassen som skulle behöva särskilt stöd men som inte får det. I Sveriges Radio talade Eva-Lis Sirén om att lärarna behöver bättre förutsättningar för att möta behoven.

I Avesta är det behovet som styr. Målet är att alla elever ska gå så mycket som möjligt i sin ordinarie klass. Hos skolgruppen får de hjälp att klara det.  

Fingrar som spatserar i handen och fötter som hoppar på balanskuddar. På Mellegårdens förskola används tecken som stöd och mycket jumpa. På så sätt får alla barn del av det särskilda stödet.  

Ungefär 40 procent av skolledarna har någon gång tvingats neka ett barn särskilt stöd – och bryter därmed mot lagen. Brist på pengar och kompetens är faktorer som spelar in.  

Chef & Ledarskap frågar ett antal skolledare.        

Regelförenklingar i stödsystemen, handling istället för vackra ord, och ett stärkt företagsklimat. Det var några förslag på åtgärder som presenterades vid ett seminarium på temat ”Fler vuxna i arbete – från särskola till jobb”.

Internationella exempel kommer säkert att ge Malmös rektorer och lärare god inspiration, skriver Anders Rubin (S), skolkommunalråd, i en replik till Åsa Melander, skolplaneringschef i Hackney, London.

Även om många föräldrar håller med om att en blandad skola är bra vill få ”riskera” sina barns skolgång. Dessa föräldrar måste Malmös skolkommunalråd Anders Rubin nå. De elever som behöver extra mycket stöd måste få det, men inte på bekostnad av dem som är ambitiösa eller särbegåvade. Det skriver Åsa Melander, skolplaneringschef i Hackney,…