Regeringsförslaget om en gymnasieutbildning helt utan teoretiska ämnen riskerar att bli dödsstöten för dagens yrkesprogram som redan har skadats av Björklunds gymnasiereform från ifjol, skriver gymnasieläraren Kadir Meral, i en debattartikel.

I förra veckan gav regeringen Leif Lewin i uppdrag att utreda effekterna av kommunaliseringen av den svenska skolan. Det är bra. Den svenska skolpolitiska debatten har förlamats av den mytbildning som skett kring de negativa effekterna av denna reform, skriver Piteå-Tidning på ledarplats.

- Det är naturligt att effekterna av den så kallade kommunaliseringen av skolan nu utvärderas. Stora förändringar i utbildningssystemet ska förstås följas upp, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Det blir Leif Lewin, professor emeritus i statskunskap, som utreder effekterna av kommunaliseringen. En utredning som aviserats sedan flera år tillbaka.

I vintras kom en ny förordning för vuxenutbildningen och den 1 juli 2012 trädde skollag, kursplaner och betygssystem i kraft - ett år efter ungdomsskolan. Vuxenutbildningen kommer också att få en egen läroplan. Tidigare har vuxenutbildningen omfattats av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som också är gymnasiets läroplan.

Vi vill ta vårt ansvar, men förutsättningarna för alla inblandade är usla. Bristen på framförhållning och resurser i regeringens politik försvårar arbetet kraftigt, skriver Maria Jarl och Anna Brodin som leder lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

– Ett mycket tungt inlägg i debatten om hur svensk skola måste reformeras. Det säger Metta Fjelkner om att förre Skolverkets generaldirektör Per Thullberg kräver en statlig grundskola på DN Debatt.