Skolporten-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 14 Feb 2023 08:39:57 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Avhandling om ungas inkludering i beslutsfattandeprocesser utsedd till Lärarpanelens favorithttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/nyheter/avhandling-om-ungas-inkludering-i-beslutsfattandeprocesser-utsedd-till-lararpanelens-favorit/ Tue, 14 Feb 2023 08:39:57 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=343305Även om ungdomar bjuds in att delta i kommuala beslut blir deras deltagande begränsat. Det konstaterar forskaren Simon Magnusson vars avhandling om medborgardialoger där unga blir inbjudna att vara med och forma framtiden valts till favorit av Lärarpanelen.

Inlägget Avhandling om ungas inkludering i beslutsfattandeprocesser utsedd till Lärarpanelens favorit dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Avhandling om ungas inkludering i beslutsfattandeprocesser utsedd till Lärarpanelens favorit dök först upp på Skolporten.

]]>Så kan man undervisa om komplexa hållbarhetsfrågorhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/sa-kan-man-undervisa-om-komplexa-hallbarhetsfragor/ Tue, 17 Jan 2023 07:02:21 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=340807Läs Skolportens intervju med Lotta Dessen Jankell som är doktorand i geografididaktik och lärare i geografi. Hon ska föreläsa på Skolportens webbkonferens Geografi och kommer att tala om hur man kan undervisa om komplexa hållbarhetsfrågor.

Inlägget Så kan man undervisa om komplexa hållbarhetsfrågor dök först upp på Skolporten.

]]>Annalotta Dessen Jankell
Lotta Dessen Jankell
Hallå där, Lotta Dessen Jankell, doktorand i geografididaktik samt lärarutbildare och lärare i geografi. Du kommer att tala på Skolportens konferens Geografi.Vad ska din föreläsning handla om? – Min föreläsning ska handla om utmaningarna för lärare att jobba med samband i geografi och få ihop helheten så att eleverna förstår hur människa och natur är integrerade på olika platser på jorden. Om man undervisar om exempelvis klimatförändringar så handlar undervisningen om att eleverna ska lära sig om olika klimatprocesser, men det handlar också om mänskliga verksamheter. Utmaningen är ofta att få ihop helheten. Jag kommer att tala om hur man framgångsrikt kan lära elever systemtänkande som ett sätt att få ihop både helhet och delar genom en systemgeografisk sambandsvävsmodell som jag i min forskning tillsammans med lärare tagit fram. Konferensdeltagarna kommer att lära sig grundreglerna för modellen och få tillfälle att skapa sin egen sambandsväv kring något som de undervisar om. Hur har eleverna upplevt att jobba med modellen och har den bidragit till ökad förståelse? – Eleverna har varit positiva. En del av dem förstår det här direkt och de tycker att modellen varit till hjälp redan från början medan andra inledningsvis uppfattade den som en tankekarta och hade lite svårt att förstå hur de skulle skapa orsakssambanden. Med hjälp att modellen får eleverna djupare kunskaper. Det blir ett sätt att analysera komplexa frågor. Varenda samband som de ska skapa kräver att de börjar fundera på vad som händer när det ena påverkar det andra. Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning? – Jag vill att deltagarna får med sig ett konkret sätt att jobba med samband i form av integrerade system. Jag hoppas också att föreläsningen bidrar till att öppna upp för en diskussion kring arbetet med systemperspektiv och systemtänkande inom geografiämnet. Av John MillerDu kan lyssna till Lotta Dessen Jankell på Skolportens webbkonferens Geografi 30 mars – 26 april!Om konferensen och boka plats Konferensen berör bland annat:
  • Att bedöma geografi – fokus på det nationella provet
  • Den nya ämnesplanen för gymnasiet ­– hur påverkas undervisningen?
  • Grundskolans kursplan i geografi – från Lgr 11 till Lgr 22
  • Undervisning om komplexa hållbarhetsfrågor
  • Geografiskt tänkande och frågedriven undervisning som didaktisk potential för lärares planering
           

Inlägget Så kan man undervisa om komplexa hållbarhetsfrågor dök först upp på Skolporten.

]]>Ledare: Svensk skola – världsbäst på digitalisering?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/ledare-svensk-skola-varldsbast-pa-digitalisering/ Thu, 22 Dec 2022 09:33:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=340183Har de digitala verktygen i skolan och förskolan gjort skillnad? En studie från IFAU för några år sedan visade att kunskapsresultaten inte påverkades alls på skolor där alla elever hade en egen dator – förutom hos elever med lågutbildade föräldrar. Där visade studien på en viss försämring av kunskapsresultaten.

Inlägget Ledare: Svensk skola – världsbäst på digitalisering? dök först upp på Skolporten.

]]>
Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolportens magasin. Foto: Johan Marklund 
Datorer, plattor, telefoner och smarta prylar – vi i Sverige lever i ett genomdigitaliserat samhälle. Detsamma gäller skolans värld, där det också sedan år 2017 finns en uttalad nationell digitaliseringsstrategi som regeringen beslutat om: Svensk skola ska bli bäst i världen på att “tillvarata digitaliseringens möjligheter”. Men har de digitala verktygen gjort skillnad – har elevernas kunskapsresultat förbättrats tack vare digitaliseringen? För ett par år sedan genomförde Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, en stor studie av hur kunskapsresultaten påverkades på skolor där alla elever hade en egen dator. Effekten var noll, förutom hos elever med lågutbildade föräldrar där studien visade på en viss försämring av kunskapsresultaten. I Skolportens temaartikel om digitalisering pekar forskarna på såväl risker som möjligheter med digitaliseringen i skolan. Missa inte exemplen från Lidköping och Sundbyberg på hur förskolan och skolan kan arbeta med digitala verktyg. Jag vill också tipsa om den viktiga och intressanta intervjun om hedersproblematik med Issis Melin, sakkunnig vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, i detta sista nummer av Skolportens magasin för året. Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolporten
Skolporten nr 6 2022.
Skolportens magasin nr 6/2022 – ute nu!Tema: Digitaliseringen i skolan och förskolanInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!*Endast för nya prenumeranterPrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Inlägget Ledare: Svensk skola – världsbäst på digitalisering? dök först upp på Skolporten.

]]>Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/utmana-genusmonstren-i-idrott-och-halsa/ Tue, 06 Dec 2022 10:15:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=337719Läs vår intervju med Inga Oliynyk, lärare i idrott och hälsa och doktor i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet. Hon kommer att tala om hur man kan utmana genusmönstren i idrott och hälsa.

Inlägget Utmana genusmönstren i idrott och hälsa! dök först upp på Skolporten.

]]>Inga Oliynyk
Inga Oliynyk
Hallå där, Inga Oliynyk, lärare i idrott och hälsa och doktor i pedagogik. Du kommer att tala på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet.Vad ska din föreläsning handla om? – Min föreläsning ska handla om undervisningen i ämnet idrott och hälsa utifrån ett genusperspektiv. Genom att titta på lärarens val när undervisningen sker så kan man se att genusmönster antingen bekräftas och upprätthålls eller ifrågasätts och utmanas. Jag ska visa konferensdeltagarna möjliga tillvägagångssätt som man kan använda sig av för att utmana mönstren. Jag kommer också att tala om vikten av att tänka på innehållet man väljer i undervisningen och hur lektionerna organiseras. Måste man exempelvis ha tävlingsmoment i undervisningen eller dela upp eleverna i grupper på ett visst sätt? Hur ser svårigheten ut när det gäller att förändra genusmönster? – Forskning visar att det är svårt att utmana etablerade genusmönster. Trots att lärarna är medvetna om mönstren så händer inte mycket i verkligheten då det är många faktorer som påverkar. I många fall saknar de tillräckliga verktyg och kunskap om hur genusmönstren kommer till uttryck för att ta sig an och utmana invanda mönster. Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning? – Jag vill att lärarna får med sig nya sätt att tänka kring ämnet idrott och hälsa. Jag hoppas också att de reflekterar lite mer vad gäller själva innehållet i undervisningen och hur den organiseras för att utmana genusmönstren. Av John MillerDu kan lyssna till Inga Oliynyk på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet 14-15 mars!Om konferensen och boka plats Konferensen berör bland annat:
  • Vad ska ämnet vara? Om kursplaner, livslångt lärande och idrottsämnets framtid.
  • Nya perspektiv på friluftsundervisning med praktiska upplägg.
  • Elever med NPF och autism – så får de bättre måluppfyllelse i idrott.
  • Hantera kroppsideal och viktfrågor i en inkluderande undervisning.
  • Praktiska övningar och tekniker för att vårda din lärarröst.
  • Om daglig rörelse i skolan och hur det kan genomföras.
  • Utforma lektioner med språkutveckling, individanpassning och digitala verktyg.
  • Så kan vi hantera genusmönster och jämställdhet i idrottsundervisningen.
       

Inlägget Utmana genusmönstren i idrott och hälsa! dök först upp på Skolporten.

]]>”Det behövs mer utrymme att prata om juridik i förskolan”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/det-behovs-mer-utrymme-att-prata-om-juridik-i-forskolan/ Mon, 14 Nov 2022 12:52:31 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=335772Läs vår intervju med Maria Refors Legge, jur.dr. som ska föreläsa på Skolportens konferens Rektor i förskolan. Hon kommer att tala om juridik i förskolan.

Inlägget ”Det behövs mer utrymme att prata om juridik i förskolan” dök först upp på Skolporten.

]]>
Maria Refors Legge
Hallå där, Maria Refors Legge, jur.dr. i utbildningsrätt. Du kommer att tala på Skolportens konferens Rektor i förskolan.Vad ska din föreläsning handla om? – Jag kommer att tala om juridiken i förskolan som skiljer sig från vanlig skoljuridik. Den är speciell i jämförelse med den vanliga skoljuridiken därför att den berör små barn och det gör att det finns väldigt komplexa juridiska frågor som man behöver hantera. Det kan vara problematiskt att få en uppfattning kring exempelvis kränkningar. Ett barn som kränker ett annat barn ska ju ha insikt om att man faktiskt begår en kränkande handling. Och det blir väldigt speciellt om man har att göra med en tvååring jämfört med en femtonåring. Rent utvecklingspsykologiskt har små barn inte kommit så långt i utvecklingen att man är kapabel att leva sig in i hur andra upplever saker och ting. – Förskolan är också speciell eftersom personalen har ett så stort tillsynsansvar över barnen, man åtar sig egentligen vårdnadshavarens ansvar för barnens säkerhet. Och tillsynen måste i princip vara konstant och det leder till frågor som till exempel personaltäthet. Hur ser det ut när det gäller kunskapen om förskolejuridik bland rektorerna? – Jag har undervisat på rektorsutbildningen i Uppsala och Stockholm och min upplevelse är att undervisningen i juridik är väldigt inriktad på grundskolan. Men specifikt förskolejuridik är undervisningsmässigt ganska bristfälligt på utbildningarna. Det är möjligen så att obalansen går tillbaka till gamla attityder kring status och förhållandet mellan skola och förskola. – Jag tror samtidigt att många rektorer är kapabla att applicera vanlig skoljuridik på förskolan. Mycket är samma, men det som behövs är utrymme att prata om det som är specifikt för förskolan. Vilka är de vanligaste frågorna som du får om förskolejuridik? – Den vanligaste frågan rör arbetsmiljön i förskolan. Det handlar till exempel om vårdnadshavare som lämnar sjuka barn. Vad är det som gäller? Vad kan man kräva av vårdnadshavarna? Och det här med viloutrymmen och möbler för förskolepersonalen är också en återkommande fråga. Jag får också en hel del frågor om orosanmälan för små barn. Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning? – Jag vill att rektorerna får med sig djupare juridiska kunskaper som rör förskolan och ny kunskap som de kan reflektera över. Jag hoppas också att rektorerna hittar tid för att föra vidare kunskapen till sin personal. Ofta är förskolepersonalens kunskaper i juridik knapphändiga, men det är den som i slutänden måste ta ansvar för om exempelvis en orosanmälan ska göras. Av John MillerDu kan lyssna till Maria Refors Legge, på Skolportens konferens Rektor i förskolan den 2-3 februari!Om konferensen och boka plats Konferensen berör bland annat:
  • Barn som flytt – hur kan förskolan ge ett gott stöd?
  • Juridiken i förskolan – så kan du hantera rättsliga dilemman
  • Lärande för hållbar utveckling – börja med maten!
  • Hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan – rektors ansvar och möjligheter
  • Så skapar du ett hållbart ledarskap!
  • Att leda digitalisering i förskolan
  • Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola
     

Inlägget ”Det behövs mer utrymme att prata om juridik i förskolan” dök först upp på Skolporten.

]]>Studiehandledning på modersmålet stärker elevernas kunskaper i svenskahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/studiehandledning/ Tue, 25 Oct 2022 07:39:20 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=333277Läs vår intervju med Anne Reath Warren, lektor i didaktik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Modersmål. Hon kommer att tala om studiehandledning på modersmålet.

Inlägget Studiehandledning på modersmålet stärker elevernas kunskaper i svenska dök först upp på Skolporten.

]]>
Anne Reath Warren
Foto. Mikael Wallerstedt
Hallå där, Anne Reath Warren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet och författare till boken Studiehandledning på modersmålet – Teori och praktik (2021). Du kommer att tala på Skolportens konferens Modersmål den 27 januari.Vad ska din föreläsning handla om? – Min föreläsning ska handla om studiehandledning på modersmålet och jag kommer utgå en hel del ifrån min bok i ämnet. Jag planerar att ge en bred beskrivning av vad studiehandledning på modersmålet är utifrån styrdokument och teorier om språk- och kunskapsutveckling. Jag kommer också tala om samarbetet mellan lärare och studiehandledare samt rektorns viktiga roll i organiseringen av studiehandledning. Det har framkommit i en enkätundersökning som jag håller på att analysera att det finns en kunskapsbrist när det gäller studiehandledning på modersmålet bland skolpersonalen i stort. Men det finns även brister i samarbetet mellan läraren och studiehandledaren. Jag ska prata om vad det här kan ha för betydelse för praktiken och elevers språk- och kunskapsutveckling. Jag kommer också att lyfta hur man kan organisera, implementera och följa upp studiehandledningen. Varför brister skolan när det gäller kunskapen om studiehandledning på modersmålet? – En förklaring är att det inte finns något systematiskt sätt att lyfta information och kunskap om detta på lärarutbildningen. En annan förklaring är att modersmålsundervisning och relaterade verksamheter har ganska låg status i skolan. Svenska är det språk som de flesta lärare tycker spelar störst roll och att eleverna därför bör använda och utveckla kunskaperna i språket. Eftersom studiehandledning och modersmålsundervisning inte tas upp i någon högre grad på lärarutbildningen så vet inte lärarna att studiehandledning på modersmålet egentligen är till för att utveckla elevernas kunskaper i svenska. Och om lärarna inte har denna kunskap så väljer de att fokuserar på att använda svenska så mycket som möjligt. Forskning inom området visar att det inte alltid är ett framgångsrikt sätt att enbart använda svenska, det gäller särskilt när man har nyanlända elever. Dessa elever behöver stöttning och deras språk- och kunskapsutveckling gynnas av att de får tillgång till alla sina språk och alla sina kunskapsresurser. Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning?  – Jag vill att deltagarna känner att de får med sig olika perspektiv och djupare kunskaper om vad studiehandledning på modersmålet är och vad det ger för möjligheter för eleverna. Jag hoppas även att föreläsningen bidrar till att inspirerar till ett ökat samarbete och samförstånd mellan lärare, studiehandledare och rektor. Av John MillerDu kan lyssna till Anne Reath Warren, på Skolportens konferens Modersmål den 27 januari!Om konferensen och boka plats Konferensen berör bland annat:
  • Undervisa effektivt i grupper med blandade nivåer.
  • Så använder du transspråkande som en resurs i klassrummet.
  • De nya kursplanernas påverkan på modersmålsundervisningen.
  • Ökad språkutveckling och motivation med digitala arbetsformer och projekt.
  • Elever med språkstörning och dyslexi – så hittar och stöttar du dem i modersmålsundervisningen.
  • Modersmål i centrum – bygg starka relationer med elever, föräldrar och kollegor.
   

Inlägget Studiehandledning på modersmålet stärker elevernas kunskaper i svenska dök först upp på Skolporten.

]]>Wiman: ”Tidöavtalet är så busenkelt och så väldigt gratis”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/nyheter/wiman-tidoavtalet-ar-sa-busenkelt-och-sa-valdigt-gratis/ Mon, 17 Oct 2022 12:06:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=334017Den avgående regeringen har under åtta år inte gjort mycket för att komma tillrätta med problemen i skolorna. Nu kommer en ny regering med ett nytt program för skolan. Och jag kan inte låta bli att känna mig lite snuvad...

Inlägget Wiman: ”Tidöavtalet är så busenkelt och så väldigt gratis” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Wiman: ”Tidöavtalet är så busenkelt och så väldigt gratis” dök först upp på Skolporten.

]]>Hur kan man tänka kring undervisningen i litteraturhistoria?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/hur-kan-man-tanka-kring-undervisningen-i-litteraturhistoria/ Wed, 12 Oct 2022 06:44:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=331974Läs vår intervju med Jonas Johansson gymnasielärare och universitetsadjunkt, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet. Han kommer att tala om undervisningen i litteraturhistoria.

Inlägget Hur kan man tänka kring undervisningen i litteraturhistoria? dök först upp på Skolporten.

]]>Jonas Johansson
Jonas Johansson
Hallå där, Jonas Johansson, gymnasielärare i svenska och universitetsadjunkt på ämneslärarutbildningen vid Uppsala universitet. Du kommer att tala på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet 9-10 februari.Vad ska din föreläsning handla om? – Min föreläsning ska handla om vilka aspekter som eleverna anser är viktiga för att skapa intresse och engagemang och varför de själva tycker att de bör läsa litteraturhistoria. Jag kommer också ta upp hur man som lärare kan arbeta med detta. Jag kommer att utgå från min licentiatuppsats som handlar om elevperspektiv på vad som väcker intresse för litterära epoker och klassiska verk samt en ny studie i vilken jag undersöker varför elever anser att litteraturhistoria är viktigt. Hur ser utmaningen ut när det gäller att väcka intresset för litteraturhistoria? – Mitt material visar att eleverna inte riktigt ser det meningsfulla med litteraturhistoria och att vi lärare behöver jobba med denna fråga. Olika studier visar också att vi är fast i traditionen om hur litteraturhistoria ska undervisas. Och det leder till att eleverna upplever att det blir väldigt mycket stoff som ska hinnas med. En utmaning för lärare är också att överbrygga mellan elevernas egna erfarenheter och de ibland svåra och esoteriska litterära verken. Vilka är de vanligaste misstagen svensklärare gör när de introducerar litteraturhistoria?  – Ett misstag är att vi lärare är för otydliga när det kommer till struktur och disposition av undervisningen. Många elever uppfattar litteraturhistoria som ett väldigt stort ämne som ska gås igenom och det gör det motigt. Vi går för fort fram och eleverna hinner inte fördjupa sig. Det blir helt enkelt för mycket. En annan aspekt är att vi lärare tenderar att prata betyg och kunskapskrav. Vissa elever sporras av utmaningen, men många andra tycker att det föder en stress och de tappar lusten för ämnet. Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning? – Jag hoppas att min föreläsning ska bidra till att deltagarna kan spegla sig och känna igen sig och får begrepp och förståelse för varför saker i undervisningen fungerar eller inte fungerar. Jag hoppas också att lärarna får med sig nya idéer och uppslag för hur de skulle kunna göra med sin egen undervisning. Av John MillerDu kan lyssna till Jonas Johansson på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet 9-10 februari!Om konferensen och boka plats

Konferensen berör:

  • Så väcker du elevernas intresse för litteraturhistoria.
  • Didaktiska ingångar till sexualitet, samtycke och relationer i svenskämnet.
  • Praktisk retorik i klassrummet – övningar och goda exempel.
  • Svenskans nyaste ord ­– vilka tendenser kan vi se i nyordslistan?
  • Så utformar du uppgiftsinstruktioner som stöttar skrivutveckling.
  • Källhantering i skrivuppgifter – vad innebär det att skriva ”med egna ord”?
  • Elever som plagierar varandra – vilka konsekvenser får det?
     

Inlägget Hur kan man tänka kring undervisningen i litteraturhistoria? dök först upp på Skolporten.

]]>Avhandling om digitala sexuella trakasserier bland elever utsedd till Lärarpanelens favorithttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/nyheter/avhandling-om-digitala-sexuella-trakasserier-bland-elever-utsedd-till-lararpanelens-favorit/ Fri, 16 Sep 2022 13:36:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=331735Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det konstaterar Kristina Hunehäll Berndtsson vars avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Inlägget Avhandling om digitala sexuella trakasserier bland elever utsedd till Lärarpanelens favorit dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Avhandling om digitala sexuella trakasserier bland elever utsedd till Lärarpanelens favorit dök först upp på Skolporten.

]]>Ledare: Dra nytta av lärdomarnahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/ledare-dra-nytta-av-lardomarna/ Wed, 14 Sep 2022 17:32:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=331590Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Inlägget Ledare: Dra nytta av lärdomarna dök först upp på Skolporten.

]]>
Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolportens magasin. Foto: Johan Marklund 
Det har gått drygt ett halvår sedan Ryssland invaderade Ukraina. Antalet civila dödsoffer har passerat 10 000, enligt uppgifter från FN:s flyktingorgan UNHCR. I dag är så många som 13 miljoner människor på flykt undan kriget i Ukraina – varav de allra flesta, 90 procent, är kvinnor och barn. Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt. Framförallt är ett förtroendefullt samarbete med barnets föräldrar viktigt, menar Åsa Delblanc som nyligen disputerade med en avhandling om mångfald i förskolan. Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen. Läs hela intervjun med henne på Skolporten.se!Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolporten
Skolportens magasin nr 4/2022 – ute 13 sep 2022!Tema: Barn på flyktInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!*Endast för nya prenumeranterPrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Inlägget Ledare: Dra nytta av lärdomarna dök först upp på Skolporten.

]]>Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/nyheter/sa-kan-man-arbeta-med-normmedvetenhet-i-skolan/ Thu, 08 Sep 2022 08:43:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=331101Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Inlägget Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>
Maria Hulth
Hallå där, Maria Hulth, genusvetare och etnolog. Du kommer att tala på Skolportens konferens Elevhälsa 1-2 december.Vad ska din föreläsning handla om? – Min föreläsning kommer att handla om hur olika normer påverkar oss och våra möten med andra. Och hur vi med små medel kan skapa ett bemötande där alla känner sig inkluderade. –Många gånger så skapar vi olika villkor för elever utan att vi tänker på det. Jag kommer att ge exempel på hur vi bemöter elever på ett ojämlikt sätt och visa konferensdeltagarna hur man i stället kan göra för att undvika sådant som minoritetsstress och känslan av att inte vara självklar och inkluderad. Hur ser det ut i dagens skola när det gäller normmedvetenhet?  – Det har hänt mycket när det gäller de här frågorna, vilket är jätteroligt att se. Men det finns fortfarande otroligt många normer som man missar. Vi vet att elever med exempelvis HBTQI-bakgrund inte känner sig självklara i skolan och att det i högsta grad är en folkhälsofråga. Lärarna vill förstås eleverna väl, men det händer att man ändå råkar säga saker eller bemöta elever på ett sätt som gör att de känner sig exkluderad eller inte vågar komma ut och vara sig själv. Många ungdomar väljer att komma ut som HBTQI-personer efter att de slutat skolan och det handlar om att skolan fortfarande inte är tillräckligt inkluderande, menar jag. Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning? –Jag vill att deltagarna ska få med sig en aha-upplevelser kring de här frågorna, och en kunskap om hur enkelt det kan vara att skapa ett inkluderande bemötande i skolan. Jag hoppas också att de ska känna sig peppade till att faktiskt vara med och förändra den här världen till att alla kan få vara med och känna sig inkluderade. Av John MillerDu kan lyssna till Maria Hulth på Skolportens konferens Elevhälsa 1-2 december!Om konferensen och boka plats Konferensen berör bland annat:
  • Nuläge och utmaningar i elevhälsan
  • Hjärnsmart kommunikation – hur samarbetar vi bättre på hjärnans villkor?
  • Känner sig alla lika mycket värda? Värdegrund och normmedvetenhet i praktiken
  • Barn som far illa och skolans möjligheter att förebygga, upptäcka och agera
  • Hur hanterar unga motgångar?
  • En skola för alla – med eller utan diagnos
  • Bemötande och förhållningssätt i mötet med barn med erfarenheter av krig och flykt
  • Att vända frånvaro till närvaro
   

Inlägget Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Skolportens forskningsmagasin nominerat till Publishingpriset 2022https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/nyheter/skolportens-forskningsmagasin-nominerat-till-publishingpriset-2022/ Thu, 01 Sep 2022 14:15:56 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=news&p=330697Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2022 i kategorin Tidningar och magasin yrke.

Inlägget Skolportens forskningsmagasin nominerat till Publishingpriset 2022 dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skolportens forskningsmagasin nominerat till Publishingpriset 2022 dök först upp på Skolporten.

]]>