Den utvidgade läroplikten som trädde i kraft nu i augusti innebär att studier på andra stadiet blir gratis, men en grupp faller mellan stolarna. De som gått tionde klassen eller någon annan utbildning i övergångsskedet måste i princip betala andra stadiets utbildning ur egen ficka.

Läraren.se har följt fallet med Jensen grundskola i Göteborg, där rektorn beslutade om mjukbyxeförbud. Nu slår Skolinspektionen fast att skolans användning av konsekvenstrappa bryter mot skollagen.

Endast en av av tio lärare tycker sig kunna köpa in alla de läromedel de behöver. Hela var tjugonde kan inte köpa något alls. Det visar de studier vi genomfört bland lärare och rektorer. (pdf)

Var femte lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel de behöver till undervisningen. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna, båda lärarfacken och Sveriges tre största elevorganisationer. Rapporten pekar också på stora skillnader i hur mycket pengar olika skolor lägger på inköp av läromedel.

Huvudmän som vägrar gå med på att barn undervisas hemma har rättsligt stöd för att gå emot föräldrarnas vilja. Samtidigt finns det i individuella fall inga uppenbara hinder mot frivilliga överenskommelser mellan skolledning och föräldrar, skriver professor Joakim Nergelius.

Normalt sett är det få som ifrågasätter skolplikten, men coronakrisen har plötsligt gjort denna plikt kontroversiell. Det skriver Altingets Sanna Rayman i en analys.

Riksrevisionen har granskat skollagens tre bestämmelser om ledighet, medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt och när skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands. Syftet är att klargöra om regering och statliga myndigheter har säkerställt att det existerande regelverket och tillämpningen av det fungerar enligt lagstiftarens intentioner. (pdf)

Otydliga regler och otillräcklig tillsyn gör att det idag är stora skillnader mellan och inom kommuner när undantag från skolplikten beviljas. Riksrevisionen föreslår nu att lagen förtydligas.

Skolplikt, vad betyder det egentligen? Plikt för eleven att gå i skolan, eller plikt för skolan att låta eleven vara där oavsett hur hon beter sig? skriver Matilda Molander på ledarplats.

Sedan 2015 har skolhuvud­män hotats med viten på 230 miljoner ­kronor. Följer ­politikerna Tillitsdelegationens förslag tas vites­tvånget bort ur skollagen.

SKL önskar att Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet gemensamt tar initiativ i frågan om att införa en bestämmelse om SIP i skollagen och att den synkroniseras med hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. (pdf)

Lagrådsremiss om ökad insyn i skolors intäkter och kostnader. (pdf)