"Det här är ingen gräddfil, ingen finare förskola." Det säger förskolan på Kungsholmen som nu ska rikta sig till "särskilt begåvade barn", en nyhet som fått stort genomslag.
Fem procent av eleverna i Sveriges skolor är särskilt begåvade och behöver ofta andra utmaningar än klasskamraterna för att inte tröttna. Så här jobbar din kommun för att fånga upp dessa elever.
Kungsbackaeleverna Sigrid Carlberg och Rune Broström är särskilt begåvade och hade en tuff skolgång under flera år. Men sedan det kommunala projektet Team drog i gång har de känt att det blivit roligt att gå till skolan igen.
Kungsbacka kommun har sedan en tid tillbaka drivit ett projekt där målet är att hjälpa och stötta skolpersonal med att hitta och stötta särskilt begåvade elever. På så sätt ska deras kompetens bevaras in i framtiden.
Rektor Helen Ernebäck på Växthuset Skola i Mölndal satsar på elever med särbegåvning. De har nu tillsatt en lärare som ska arbeta med särbegåvningsfrågor som en del av sin tjänst. De köper även in vissa timmar från studenter på Chalmers för att erbjuda mer stimulerande matematik för de särbegåvade eleverna.
I ett färskt beslut från Skolinspektionen riktas kritik och ett föreläggande mot Ekerö, i Stockholms län. Kommunen är huvudman för Stenhamraskolan och Uppgårdsskolan, som Skolinspektionen konstaterar att inte har uppfyllt skollagens krav på att ge eleven stöd, ledning och stimulans att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Det är viktigt att ha rutiner så att alla elever får den undervisning de behöver. Numera tänker lärarna på Kronoparksskolan alltid på att elever kan vara särskilt begåvade.
Nicole Hedblom har gillat matematik så länge hon kan minnas, och hon är rejält begåvad. I årets matematikolympiad i Rio belönades hon med en silvermedalj.
Varför lägga krut på särskilt begåvade elever när de redan når målen med råge? Under en lektion i samarbetsövningar svarar läraren och lektorn Izabela Seger på hur och varför.
Särskilt begåvade elever är inte så ovanliga som många lärare tror. Enligt Skolverkets definition kan det finnas en till två elever i varje klass som är särskilt begåvade.
I Sverige tolkas ofta ”särskilda behov” som stöd för lågpresterande elever för att nå godkänt. Men stöd och stimulans behövs även för högpresterande elever, för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara ett framgångsrikt land och som kan konkurrera globalt med högteknologiska tjänster och produkter, skriver Gunnar Mångsbro och Greta Karlsson, Fjärde Tankesmedjan