I vårens Ekonomirapport beskriver vi hur väntade demografiska förändringar medför svårigheter för finansiering och rekrytering inom sektorn. En slutsats är att det krävs ett ökat fokus på effektiviseringar för att hantera detta, såväl från kommunernas och landstingens som från statens sida. (pdf)

Rapporten visar att många chefer har ett psykiskt ansträngande arbete och en hög arbetsbelastning och att sjukskrivningarna bland chefer ökar. Problemen är störst i kommunal sektor. Chefen är särskilt påverkad av det gränslösa arbetslivet med ständig tillgänglighet och nåbarhet, och har ofta svårt att koppla bort tankarna på jobbet. (pdf)

Vilka nyheter rör sig i svenska ungdomars nyhetsflöden, och hur trovärdiga anser de unga själva att nyheterna är? I massexperimentet Nyhetsvärderaren hjälpte över 2 700 gymnasieelever forskare att undersöka dessa frågor. (pdf)

Den här rapporten har tagits fram för att ge en aktuell bild av hur situationen ser ut i landets fritidshem. Det är en allvarlig situation. Bristen på behöriga lärare i fritidshem är enorm, elevgrupperna är för stora och lärarna har för lite tid till planering, reflektion och utveckling av den pedagogiska verksamheten. (pdf)

Rapporten visar att pensionerna för lärare kommer att bli betydligt lägre än förväntat, även om de jobbar till drygt 70 i enlighet med den nya pensionsöverenskommelsen. Anledningen är att de nationella beräkningar som används för att uppskatta pensionerna utgår från att lärare börjar arbeta vid 23 år, medan deras verkliga etableringsålder på arbetsmarknaden i snitt…

I den här rapporten undersöker forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. (pdf)

Rapporten beskriver resultat på ett urval av nyckeltalen och ger en bild av gymnasieskolans genomströmning inom tre och fyra år samt uppnådd högskolebehörighet. Ungdomars etablering i arbete och fortsatta studier visar status två år efter gymnasieskolan. Statistiken bygger huvudsakligen på uppgifter för läsåret 2016/17. I rapporten berättar tre kommuner om sitt arbete för att stärka…

Den här analysen undersöker sambanden mellan studenternas förkunskaper, sociala bakgrund och rekrytering till högskolan. Resultaten visar att det finns en potential för breddad rekrytering samtidigt som nybörjarstudenternas förkunskaper förbättras. Studenter med goda studieprestationer från gymnasieskolan som kommer från studieovana hem har i dag relativt låg övergång från gymnasieskolan till högskolan. Om högskolan i högre grad…

I Katalys no. 51 ”Medelklassens förändrade maktposition” analyserar Lovisa Broström deklasseringen av traditionella medelklassyrken så som poliser, sjuksköterskor och lärare i tider av New Public Management. Många inom medelklassyrken upplever förlorad kontroll och inflytande över de egna arbetsuppgifterna. Därmed liknar dessa yrken allt mer traditionella arbetarklassyrken. (pdf)

Barnombudsmannens årsrapport 2018 innehåller svar från drygt 900 barn om hur det är att växa upp på platser där barn statistiskt sett har sämre skolresultat, ekonomi och hälsa än i övriga landet. Det handlar om förorter till storstäderna, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner. (pdf)

I den här rapporten beskrivs, utifrån ett unikt enkätmaterial, hur lärare skattar sina arbetsvillkor. Beskrivande data gällande vilka lärare som arbetar var, hur respondenterna skattar sin arbetsmiljö, vad som styr eller gör anspråk på att styra arbetet, villkor för kompetensutveckling, samt också hur respondenterna ser på huvudmannaval och arbetsbyten presenteras. (pdf)

The Resilience of Students with an Immigrant Background: Factors that Shape Well-being reveals some of the difficulties students with an immigrant background encounter and where they receive the support they need. The report provides an in-depth analysis of the risk and protective factors that can undermine or promote the resilience of immigrant students. (pdf)