Kunskapsresultaten för elever i årskurs 1 och 3 ökar. Skillnaden mellan flickor och pojkars betygsresultat minskar. Fler riktade stödinsatser behövs för att kompensera för elevernas olika förutsättningar. I skolorna arbetar fler legitimerade lärare. Det här och mer går att läsa om i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport för läsåret 2021/2022. (pdf)
Utredningen om en utökad rätt till fritidshem redovisar i detta betänkande uppdraget att analysera och ta ställning till om rätten att delta i utbildning i fritidshem bör utökas till att omfatta fler elever. (pdf)
I denna rapport beskrivs och analyseras sambanden mellan självskattat psykiskt välbefinnande och medieanvändning bland svenska barn i åldern 9–18 år, mot bakgrund av några demografiska faktorer och i förhållande till ett par andra skydds-/riskfaktorer som också kan ha betydelse för det psykiska välbefinnandet. (pdf)
Rapporten har sammanställt upplevelser kring rasism från ungdomar i nordöstra Göteborg. Utifrån den mångfald som existerar i denna stadsdel har fokus för undersökningen varit att utforska förekomsten av olika typer av rasism. Rapporten indikerar att många ungdomar inte vet vart de ska vända sig när de blir utsatta för rasism. (pdf)
I denna rapport undersöker forskaren Linn Karlsson hur löneutveckling och sysselsättning påverkas på lång sikt för personer som fortsätter med högre studier efter att ha studerat på komvux. (pdf)
Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman. (pdf)
Skolsegregationen i svensk grundskola har ökat med 13 procent under perioden 2011-2021. På motsvarande sätt har resultatskillnaderna mellan skolor ökat med 20 procent under tidsperioden. Ta del av undersökningen vars syfte är att studera hur skolsegregationen har utvecklats i grundskolan de senaste 10 åren. (pdf)
Dagens introduktionsprogram har en dålig genomströmning och lyckas inte på att rusta eleverna för arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat en reformagenda för den gymnasiala yrkesutbildningen, där vi föreslår ett omtag av introduktionsprogrammen. I den här promemorian utvecklar vi de förslagen. (pdf)
I det här pm:et analyserar vi framtidens arbetsmarknad för yrkesutbildade, med utgångspunkt i officiell statistik och prognoser från SCB. Slutsatserna är alarmerande och 2035 kommer Sverige sakna 290 000 yrkesutbildade. Dessutom riskerar stora grupper ”felutbildade” unga att hamna i arbetslöshet. (pdf)
Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat. (pdf)