Skolledarna från Haninge vill att de nationella proven ska göras om så att de inte tar längre tid än 3 timmar, på samma sätt som PISA-proven. Jag skulle vilja tillägga att man borde utforma så många som möjligt av de nationella proven på ett sätt som gör det möjligt att automaträtta dem, skriver Laholms Tidning…
Lärarnas Riksförbund stödjer kraven från skolledarna i Haninge, som går ut på DN Debatt idag och kräver förändringar av hur de nationella proven genomförs.
Sverige ligger i världstoppen när det gäller mängden nationella prov. Jämfört med andra länder i Pisatoppen använder andra länder nationella prov i betydligt mindre utsträckning. Från lärarhåll varnas att undervisningen blir lidande av mängderna med prov som ska rättas.
Kommunerna får statsbidrag för kostnader som kan uppstå vid rättning av de nationella proven. Men flera kommunombud, rektorer och lärare har inte haft kännedom om bidraget.
Utformningen, svårighetsgraden och samt överensstämmelsen med kurs- och ämnesplaner är i stort sett bra på de nationella proven. Men proven tar för lång tid att genomföra och bedöma, tycker lärarna.
Vikarier. Det är vad lärare i första hand önskar för att klara arbetet med de nationella proven. Färre eller mer digitaliserade prov står inte lika högt på önskelistan, enligt en undersökning från Lärarförbundet.
För de flesta elever innebär det nationella provet i matematik i årskurs 3 inte några bekymmer. Men det finns elever som riskerar att fara ganska illa, anser forskaren Gunnar Sjöberg.
Prov, innan eleverna är klara med arbetsområdet? Javisst, tycker Sabine Louvet, som ger ”75 procents-prov” till sina elever på Äppelviksskolan i Bromma. Sedan får de göra provet en andra gång, när området är klart.