Det krävs ett omtänk när det gäller läraryrket om Sverige ska lyckas vända de dåliga resultaten i Pisa. Det säger Andreas Schleicher, vice utbildningschef på OECD och ansvarig för Pisa.
Forskning visar att det är främst genom höjd yrkesskicklighet bland lärare, högre förväntningar på varje elev och bra kvalitetsuppföljning som elevernas resultat kan förbättras. Samma slutsats kommer OECD fram till i sin rapport om PISA-resultaten och vad Sverige bör göra, som lämnades till regeringen idag.
OECD:s första utvärdering av den svenska skolan visar att länder med goda skolresultat har högre lärarlöner än Sverige. Frågan är dock hur Sverige egentligen använder resurserna till skolan.
I dag har rapporten "PISA 2012: Resources, policies and practices in Sweden" överlämnats till utbildningsminister Jan Björklund. Rapporten presenterades vid en pressträff med Andreas Schleicher, Deputy Director, Education and Skills, OECD och utbildningsminister Jan Björklund.
Högre löner och bättre karriärvägar för lärarna. Mer disciplin och katederundervisning för eleverna. Så ska den svenska skolans kris lösas, enligt OECD.
Det kan bli svårt att få skolor att delta i Pisa om de riskerar att bli uthängda i media. Det hävdar Skolverket som vill att regeringen ska stärka sekretesskyddet för de skolor som är med i undersökningen.
Läser idag på Brännpunkt om olika sätt att se på skolan. Det är Torbjörn Sjöström från undersökningsföretaget Novus som skriver. Hans syfte är lite oklart. Jag blir inte riktigt klok på vad han vill uppnå.
Kärnan i läraryrket måst vara att få undervisa. En bättre svensk skola når vi om vi låter lärarna vara just lärare. Det skriver Laholm Tidning på ledarplats.
Tusen förklaringar till svenska skolelevers bristande och sjunkande kunskapsnivå har framförts sedan resultatet från den senaste PISA-undersökningen. Mestadels har fokus legat på diverse tekniska och organisatoriska brister i skolan. Men kan det inte även vara värt att fundera lite kring olika sociala och kulturella faktorer? Det skriver Lucas Hermans.
Rankningslistor ligger i tiden i skolans värld. Det gäller i stort som i smått. Elever och lärare rankas och lönesätts med utgångspunkt i mer eller mindre väl underbyggda kriterier, skriver Inga-Britt Skogh, professor vid KTH.
Det går inte att basera en skolpolitik på Pisa-rapportens tolkningar av de deltagande ländernas kunskapsresultat. Det anser ekonomiforskarna Gabriel Heller Sahlgren, Philip Booth och Henrik Jordahl i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Att eleverna blivit sämre enligt Pisa-testet är ett internationellt problem och har varken med S, friskolor eller lärarlön att göra, menar Emmeritz Berger. Frågan om varför debatten tillåts bli okomplicerad politisk pajkastning om nationella frågor är relevant, skriver Martina Jarminder.