Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman, grundare av Prestationsprinsen. Men frågan om frånvaro har länge sopats under mattan. Idag vet vi att 156 000 grundskoleelever var borta nästan en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var frånvaron än mer omfattande.

Tæt på halvdelen af børn med autisme har lige nu ufrivilligt skolefravær, hvilket er en kraftig stigning på fem år. Det viser den årlige inklusionsundersøgelse fra autismeforeningen. Bag det stigende fravær ligger, at mange børn ikke får den nødvendige støtte.

Først da Chris begynte på ungdomsskolen, fikk han hjelp som fungerte. "Jeg følte meg misforstått og blei ofte veldig, veldig sinna. Jeg havnet alltid i trøbbel og følte ingen likte meg".

I maj 2020 fick MUCF tillsammans med flera andra myndigheter regeringens uppdrag att utveckla ett samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar. Uppdraget har utmynnat i sju förslag och tio bedömningar som myndigheterna anser bör prioriteras i ett fortsatt arbete tillsammans. (pdf)

Yasmine Enbom hoppade av gymnasiet efter att hon hade gått in i väggen. Efter att ha varit hemma under en längre tid började hon få hjälp via regionprojektet Omstart – som finns för att hjälpa unga som varken studerar eller arbetar.

Hos rektor Malin Orwén på Hjällboskolan i Göteborg, är det hunden Hera som bryter isen inför de svåra samtalen. Hera är ny på jobbet, men har redan fått blyga elever att ta plats, elever med autism att öppna sig och hemmasittare att komma till skolan.

Stadig flere børn lider af angst og skolevægring. Fremover skal børn kunne få akut, gratis, PPR-hjælp, så de kan få det godt igen, lyder et beslutningsforslag fra SF.

Många föräldrar har hört av sig till Kalla Fakta och vittnat om att deras barn har fått full närvaro – trots att de inte har varit i skolan. Det innebär att antalet hemmasittare kan vara långt fler - och att de som inte går till skolan kan fortsätta vara hemma utan konsekvenser eller hjälp från…

Reporter Kerstin Wersäll om elever med omfattande skolfrånvar.o "Många fler barn som saknar skolgång än vi trott", säger hon. (webb-tv)

Vi vet att skolan kan vara en plats som bidrar till välmående och avslutad skolgång med fullständigt slutbetyg är den mest avgörande skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa som vi känner till. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar elevers skolnärvaro? Vad kan forskningen lära oss om hur skolan kan arbeta för att nå framgång…

Att dra in skolkande elevers studiebidrag leder inte till att eleverna lär sig mer. Tidigt stöd i språkutvecklingen och att ersätta de graderade betygen med bara nivån godkänd är bättre om man verkligen vill hjälpa de skolsvaga eleverna, skriver Per Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

Familjer med barn som har långvarig skolfrånvaro och som vänt sig till Skolinspektionen för att få hjälp, har istället blivit anmälda till socialtjänsten. Familjen Emtfors i Helsingborg har fått flera anmälningar på sig när de försökt få hjälp. Det är flera familjer som råkar ut för detta, berättar Kalla faktas reporter Kerstin Wersäll Dahlbäck. (webb-tv)