I rapporten presenteras en nulägesbild av i vilken utsträckning kommuner använder sig av socioekonomiska resursfördelningsmodeller inom skolan och förskolan, vilka faktorer som är vanligast att grunda fördelningen på samt hur stor andel av de ekonomiska resurserna som omfördelas. (pdf)

Sex av tio kommuner tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell för grundskolan. Det är vanligast i stora städer och kommunerna nära dem. Det visar en ny kartläggning från SKL.

För att stärka skolsystemet och därmed öka elevernas kunskaper krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Därför har regeringen beslutat om nationella målsättningar för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet inom det svenska skolväsendet. De nationella målsättningarna har tagits fram utifrån 2015 års Skolkommissions förslag.

Har kommunaliseringen gett en bättre och likvärdig skola över hela landet? Det skriver Mohamad Hassan och Helena Hedman Skoglund, Liberalerna.

Allt för många skolor kräver att barn har en diagnos för att resurser ska sättas in. Elever kan behöva extra stöd fast de inte har adhd eller autism. Om svensk skola erbjöd fler närvarande vuxna, flexibel pedagogik samt ordning och reda skulle då efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar var lika stor? Skriver Jenny Sonesson.

Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Familjebakgrund spelar allt större roll för elevers betyg. Men Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning ifrågasätter hur mycket man kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder.

Diskussionerna borde handla om hur skolorna som väljs bort ska bli tillräckligt attraktiva för att resursstarka föräldrar ska välja dessa till sina barn, exempelvis genom att öronmärka pengar till dessa skolor. Om det inte är möjligt, utan lärare känner att de bör uppmana ambitiösa elever att byta skola, vilket en tjej i inslaget berättar att…

Författaren Niklas Krog sitter på stol nummer sex i Svenska barnboksakademien. Varje år besöker han närmare hundra olika skolor för att prata om läsning. Krog oroas av växande skillnader mellan skolor och att en utbildningsunderklass skapas.

Vi moderater ser allvarligt på de svaga resultaten och den stora ojämlikheten i skolan. Varje elev ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Svensk utbildningspolitik ska präglas mer av höga förväntningar, tydliga krav och framför allt ha fokus på att höja elevers kunskaper. Genom att stärka skolan lägger vi grunden för en hoppfull framtid för fler, skriver Erik Bengtzboe…