Läromedelsdebatten får inte bli entonig. Självklart ska krav om betydligt utökad tillgång till läromedel ställas på skolans huvudmän, men samtidigt bör krav om högre kvalitet och lägre priser ställas på läromedelsföretagen. Båda parter måste göra sin läxa, skriver Rolf Ekelund.

När nu debatten kring läromedel äntligen infunnit sig präglas den till en inte obetydlig del av okunnighet och avsaknad av fördjupad reflektion. Debattörerna tenderar i hög grad att förenkla en komplex fråga. Det skriver It-pedagogens Rolf Ekelund.

Tre av tio elever med upplevd familjeekonomi under medel får inte de läromedel de behöver i skolan, vilket gör att de får svårt att hänga med i undervisningen. Det visar en färsk undersökning av Läromedelsförfattarna. Resultatet visar på stora skillnader mellan elever med upplevd familjeekonomi över respektive under medel.

Enligt undersökningen får elever som upplever att de har det bra ekonomiskt ställt läromedel i större utsträckning än elever som upplever att de har det sämre ställt. (pdf)

Högt begåvade barn och ungdomar har inte alltid så lätt i skolan. Många blir uttråkade, oroliga och frustrerade under lektionerna. Därför har föreningen Begåvade Unga i Sverige gett barn över hela landet tillgång till mer än tusen animerade undervisningsfilmer från Studi. Efter de första månadernas försök konstaterar föreningens ordförande Sten Collander att både barn och…

Historiskt har den svenska skolans elever haft fullgod tillgång till läroböcker i samtliga förekommande teoretiska ämnen under nästan hundra år, fram till omkring år 1985. I dag är situationen en helt annan, skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Läromedlens betydelse har länge förringats, trots att lärarkåren uppskattat och velat ha och dem, skriver Per Kornhall i en gästkrönika för Läraren.

Regeringens utredare, Gustav Fridolin, fick sju månader extra på sig. Att utreda läromedelsläget visade sig svårare och mer komplext än ­väntat. Caroline Graeske skriver en delrapport om forskningsläget och ser en tydlig potential i lärarhandledningarna.

Läromedel nämndes knappt under hennes lärarutbildning. Christine Alexandersson tog examen som gymnasielärare i samhällskunskap och svenska 2005 i Falun.

Läromedlens betydelse har länge förringats, trots att lärarkåren uppskattat och velat ha och dem, skriver Per Kornhall i en gästkrönika för Läraren.

Hur kan lärarstudenter få bättre beställarkompetens när det gäller läromedel? Björn Sjödén, forskare och lärarutbildare, har höga ambitioner.