I dag har Universitetskanslersämbetet fattat beslut om ansökningar från Karlstads universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola om att få utfärda ämneslärarexamen.

Nästan 70 000 examina togs ut under förra läsåret. Av dessa var 6 400 lärarexamina, det lägsta antalet på tio år. Läsåret dessförinnan var antalet lärarexamina nästan det dubbla, 12 400.

Läraryrket blir allt mer attraktivt. Andelen studenter som sökte till en lärarutbildning som sitt förstahandsval är 15 procent högre i år jämfört med förra året. 

Högskolan i Gävle har ansökt om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Mälardalens högskola ansökte samtidigt om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.

En schimpans som kastar pil kunde ta sig in på lärarutbildningen. I princip. Ingen bra start för det som alla politiker vill ha: Världens bästa skola, skriver Heidi Avellan.

Långt under hälften av de lärarutbildade lärarna på högstadiet och gymnasiet är tillräckligt utbildade i alla ämnen de undervisar i. Trots legitimationsreformen och Lärarlyftet. Det visar en ny studie från Skolverket.

Kan vem som helst bli lärare? Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet, är kritisk mot DN:s rapportering om usla förkunskaper hos studenter som tas in på lärarlinjen.

Politikerna har under 20 års tid experimenterat med lärarutbildningen. – Målet har varit att höja statusen men grundfrågan är varför det inte är attraktivt för svenska ungdomar att bli lärare, säger Kajsa Grönkvist, programansvarig för ämneslärarutbildningen 7-9 samt gymnasiet, på Högskolan Väst.

Intagningspoängen för lärarutbildningen är lägsta tänkbara 0,1 för den som söker i kvoten för högskoleprovet. Politiker från båda blocken vill täppa till luckan med lämplighetsprov och minimigränser.

Studenter tar allt färre högskolepoäng. Den största minskningen uppvisar lärarprogrammen.

I höst startar två lärarutbildningar på distans i samarbete med i Kungsör, Arboga och Köping.

Behöver man verkligen ha lärarutbildning för att undervisa i dans? Den frågan får jag då och då. Ibland händer det att frågeställaren, kanske vid åsynen av min förbryllade och något irriterade min, lite urskuldande tillägger: »Jag trodde att dans var något man bara kunde.« Det skriver Emelie Bardon, danslärare, i en krönika.