Det skulle ha blivit uppdaterade kursplaner för grundskolan i höst. Men på grund av pandemin och dess påfrestningar skjuter regeringen fram reformen ett år. Det kanske låter hänsynsfullt, men är alldeles onödigt, skriver Susanna Birgersson på ledarplats.

"Ett ansvarsfullt beslut, men det kommer alldeles för sent". Så sammanfattar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, regeringens beslut att skjuta upp förändringen av kursplanerna till nästa år.

Skolverkets förslag på nya timplaner är ute på remiss. Här nedan kan du se hela listan på hur undervisningstiden påverkas i just dina ämnen.

Antikens historia, nationalsången och Bibeln står kvar i skolans kursplaner, efter regeringens beslut om nya kurs- och ämnesplaner. Men för att få plats med allt utreds nu fler undervisningstimmar.

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Nu släpper Skolverket förslag till nya kursplaner. Generaldirektören framhäver att kursplanen är till för utbildade lärare och inte allmänheten.

Skolverkets nya ämnesplan för religion, där den direkta referensen till Bibeln tas bort, motverkar den kunskapsinhämtning och samhällsförståelse som behövs för barn och ungdomar, skriver Ingemar Kihlström (KD).

En ny rapport från Svensk Kooperation visar att det inom alla nivåer av utbildningsväsendet finns en väldigt tydlig obalans, där utbildningar helt missar de kooperativa och ömsesidiga företagen, trots att dessa utgör en stabil och långsiktig kärna i det svenska näringslivet.

En studie av hur olika företagsformer finns i kursplanerna för grund- och gymnasieskolan, för universitet och högskolor och i studentuppsatser. (pdf)

Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör bli självklara inslag i både gymnasieskolan och inom akademisk utbildning. I andra länder är detta redan ett faktum, skriver sju företrädare för Svensk Kooperation.

Fler insatser behövs i lärmiljön för att elever med funktionsnedsättningar inte ska hamna utanför, skriver Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige.