Bristen på specialpedagoger gör att läsa-skriva-räkna-garantin blir enskilda lärares ansvar. "Fler elever får stöd, men det är utarbetat av lärarna", säger Anna Blom, Skolinspektionen.
I denna artikel analyseras effekterna av svenska skolinspektioner mellan åren 2017–21 med en kvasiexperimentell studie på ett utfallsmått relaterat till skolors studieresultat. Resultaten indikerar en försumbar effekt av inspektioner på skolornas studieresultat. (pdf)
Skolinspektionens nuvarande inriktning riskerar att dels öka arbetsbelastningen för lärarna, dels underminera lärarprofessionens status. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
krönikören Maria Wiman skriver om tystnadskulturen bland lärare, som inte vågar tala om missförhållanden när skolorna tävlar om skolpengen som följer med varje inskriven elev.
Skolinspektionens granskningar sågas av lärarkåren för att inte ta hänsyn till lärares förutsättningar, men myndighetens gd Helen Ängmo slår ifrån sig kritiken. ”Vi har inte mandat i lagen”, säger hon.
En ny granskning från Skolinspektionen visar att skolor lägger stort fokus på elever som riskerar att inte nå målen, men missar de elever som ligger långt fram. Undervisningen bör i högre grad anpassas till dessa, menar Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen.
Tre av fyra granskade skolhuvudmän behöver utveckla sitt arbete för att motverka skolsegregationen i Sverige. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.
Sämre läsundervisning = sämre läsning. Det menar Skolinspektionen som ger bakläxa till svensklärare på 20 av de 25 skolor som ingår i myndighetens granskning av det läsfrämjande arbetet.
Föreläsaren, läraren och författaren Anne-Marie Körling håller med i Skolinspektionens kritik – lärare pratar för lite om elevernas egen läsning. – Och när det gäller läsning så måste vi sätta i gång – vi får pilla bort något annat, säger hon.