För de unga vuxna som har vuxit upp i det nya, friare Sverige är möjligheten att välja skola en självklarhet och vinstfrågan inte speciellt viktig, enligt en ny TNS Sifo-undersökning. Det skriver Urban Svanberg, regionchef Svenskt Näringsliv.
Efter sommaren har debatten om skolan fokuserat på skolor som tvingas lägga ner och som har riskkapitalbolag som ägare. Det är många som försökt koppla nedläggningar till friskolereformen. Men en naturlig förklaring är att vi de senaste fyra åren har 20 000 färre elever.
Sveriges unga är pragmatiker som värnar valfrihet i välfärden. Det visar en undersökning som TNS Sifo gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Över 80 procent av de tillfrågade tycker att det överlag är positivt med valfrihet i välfärden.
Lärarna vid de konkursdrabbade JB-skolorna får inom kort sina uppsägningsbesked. Lärarförbundet har inlett diskussioner med de övertagande bolagen om återanställning av lärarna.
Sexpartiuppgörelsen om skolan räcker inte för att råda bot på de problem som skolkoncernen JB:s konkurs blottlägger. Skattepengar har där använts för egen ekonomisk vinning, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
Friskolekoncernen JB education har haft ett hårt år. Det är begripligt att koncernens VD Anders Hultin ville varva ner efter en jobbig tid. Dock är hur han valde att göra det ett skolexempel i hur man skjuter sig själv i foten. Det skriver Martina Jarminder på ledarplats.
Nyligen stod det klart att John Bauer lägger ned skolor, men hyllade Karl-Oskarskolan tar över flera av skolorna. Bengt Eriksson, grundare, ser möjligheterna till en nystart. - Eleverna kommer inte att märka någon skillnad till en början, de ska känna sig trygga. Därefter ska vi titta på vad som inte funkade tidigare, säger han.
Förra veckan blev det klart att JB Education, tidigare John Bauer, lägger ned hela sin skolverksamhet och att Praktiska lägger ned åtta av sina gymnasier. Problemen med dagens skolväsende sätts i blixtbelysning, skriver Irene Wennemo.
”Från toppåren 2007-2008 sjunker antalet gymnasieelever fram till 2015-2016 med en fjärdedel.” skriver Dagens Samhälle (DS) i veckans nummer. Självklart påverkar det gymnasieskolornas ekonomi och framtidsplaner, skriver Maria Ludvigsson.