Det är märkligt och förvånande att så få skolfrågor lyftes i år, jämfört med tidigare valrörelser. Men det finns anledning till att de frågor som lyftes var friskolorna och lärarnas arbetssituation, skriver Jon Nyhlén från Stockholms universitet.

Ett 60-tal av totalt 170 fristående förskolor kan få mindre pengar när den nya resursfördelningsmodellen införs vid årsskiftet. Men att 5 000 barn kan förlora sin plats stämmer absolut inte, skriver Elisabet Nord, förvaltningsdirektör i Göteborg.

Som skolledare är jag väldigt medveten om att lärares arbetsbelastning har ökat över tid. Vid några tillfällen har jag bett lärare att skriva ner vad de gör under en vecka. Det har resulterat i en lista med arbetsuppgifter, men det har ändå inte riktigt förklarat den stress som lärare idag ofta känner över sin arbetssituation,…

Är det verkligen skolans fel att lärare blir sexuellt ofredade? Kan mer resurser till skolan motverka detta? Vi borde i stället tala om föräldraansvar, barnuppfostran och hur mycket ansvar som kan lastas över på skolan, skriver Ingrid Lindow.

Det är illa nog att ha begripliga kunskapsmål i skolan som elever inte når upp till. Men om målen i sig är obegripliga så går det inte heller att bedöma huruvida eleverna når dem eller ej, skriver gästkolumnisten Johan Ingerö.

Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Sverige tappar mark internationellt när vi inte har fungerande kompetensförsörjning. Därför föreslår vi tre reformer som kan lösa problemen och regeringen måste nu på allvar göra något för skolan, skriver Ulf Lindberg och Frida Andersson på Teknikföretagen.

Ordningen måste återställas i dessa skolor. En viktig åtgärd är möjligheten att stänga av elever som bryter mot ordningsreglerna. Därtill måste elevinflytandet slopas, skriver Isak Skogstad i Göteborgsposten.

Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

De 650 miljonerna till matematiklyftet har inte ökat elevernas matematiska färdigheter. Det visar vår studie på 3100 grundskoleelever. Nu krävs tidig och intensiv specialundervisning riktad till de lägst presterande eleverna, skriver Bengt Holmgren, specialist i pedagogisk psykologi.

Vi på Svenskt näringsliv vill gärna vara med och bidra i detta komplicerade politiska läge med förslag och ideér för en bättre skola och kompetensförsörjning i Sverige, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

De medel tilll folkhögskolorna som tidigare var öronmärkta för digitala insatser inom folkhögskolan finns inte längre, skriver folkhögskolornas styrgrupp för digitala frågor i ett svar på Magnus Häggs kritik att de avvecklat stödet till digital utveckling på folkhögskolorna.