Att dra in skolkande elevers studiebidrag leder inte till att eleverna lär sig mer. Tidigt stöd i språkutvecklingen och att ersätta de graderade betygen med bara nivån godkänd är bättre om man verkligen vill hjälpa de skolsvaga eleverna, skriver Per Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

”De absolut viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med missbruket är ett aktivt förebyggande arbete och insatser redan i tidig ålder, och här spelar skolan en central roll”, skriver Christina Östberg (SD).

Ett begrepp inom socialpsykologin som visar en mindre smickrande aspekt av skapelsens krona, den tänkande människan, är kognitiv dissonans. Med detta begrepp åsyftas vår ovilja att ta till oss kunskap som går emot vår tidigare, surt förvärvade, förståelse av världen. När skoldebattören och läraren Isak Skogstad vänder sig till kognitionsvetenskapen för argument i sin kamp…

LR:s Åsa Fahlén skissar på fyra inslag i en reform för något "radikalt annorlunda". Skissen är tilltalande och realistisk med förslag om bland annat kortare yrkesutbildningar, förlängd skolplikt och kunskapsstyrda undervisningsgrupper. Finns det en stat som kan ta tag i det här månntro? skriver Widar Andersson på ledarplats.

Fler signaler visar att skolbiblioteken inte används som en pedagogisk resurs eller integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Men skolbiblioteken kan utgöra en betydelsefull pedagogisk resurs som bidrar till elevers lärande och utveckling. Det skriver projektledaren Anna Wide i en gästkrönika på biblioteksföreningens webbplats.

Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.

Varje hänvisning till ”kristen etik och västerländsk humanism” i grundskolans läroplan är i dagens Sverige ohållbar. Låt skolan ägna sig åt undervisning och föräldrar åt att uppfostra sina barn, skriver sociolog Kjell Magnusson.

Vi får ofta höra att Sverige inte är som andra länder, att vi har tur som har en barnomsorg för alla. Och det är sant, men betyder det att den svenska förskolan är bra? skriver Somar Al Naher på ledarplats.

Barn ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål, skriver ABF:s Helén Pettersson och Monica Widman Lundmark i en replik till Louise Erixon (SD).

Forskning visar att traditionell katederundervisning inte är lika roligt, men gör att eleverna lär sig mer. Och vad är skolan till för om inte inlärning, frågar sig läraren och kolumnisten Isak Skogstad.