Svensk skola står inför stora utmaningar. Lärarstudenterna kräver att flera skolreformer genomförs, skriver Lina Hading, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud.

Lärarens krönikör Maria Wiman blir bestört över att politikerna än en gång fattat beslut över lärarnas huvuden.

Vi arbetar hårt för att barnen ska garanteras goda studieförutsättningar och upplevd trygghet i både kommunala och fristående skolor, det borde Socialdemokraterna också göra. Tyvärr tycks de göra motsatsen", skriver representanter för SD.

Pandemin innebär stora utmaningar för landets skolledare, men den enorma arbetsinsatsen syns inte i lönekuvertet. Lönerna motsvarar inte ansvaret, komplexiteten och uppdraget, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Lärarens krönikör Charlotta Hemlin har drabbats av distansinens – en sorts abstinens efter distansundervisningen.

Den enda konstanten sedan 90-talet är kommunernas besparings- och nedskärningsnit, och till detta läggs numera marknadsskolans många avigsidor, skriver Ola Mårtensson i en krönika.

Sveriges kommuner sparar på skolan. Det är ett faktum som Lärarförbundets nya rapport "En skola med svångrem" visar – en betydande besparingsvåg på skolan sveper fram i det stora flertalet kommuner. När resurserna inte håller jämna steg med kostnadsutvecklingen går det ut över både elevernas lärande och lärarnas arbetssituation, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Lärarens krönikör Maria Wiman blir bindgalen av att man inte stänger ner skidbackarna i stället för att stänga igen skolorna.

Det pratas om en andravåg och tredjevåg, om brittiska mutationer och brasilianska mutationer och fan o hans moster. Jag konstaterar avmätt att det är en lång bit kvar innan vi kan blicka tillbaka på denna pandemi. Men som lärare är jag van vid ständiga utvärderingar och regelbunden pappersexercis.

Vi kommer inte att förstå konsekvenserna som pandemin har haft för språk- och kunskapsutveckling förrän pandemin är slut, skriver författarna som vill uppmärksamma internationella modersmålsdagen.

Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation. Vi lärare vet vilken skillnad vi kan göra och när vi talar om att Sverige måste investera i utbildning, så talar vi inte bara i egen sak. Det handlar om hela Sveriges framtid och välstånd, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Läromedlens betydelse har länge förringats, trots att lärarkåren uppskattat och velat ha och dem, skriver Per Kornhall i en gästkrönika för Läraren.