Skolverket kommer med orimliga krav och regler som bidrar till psykisk ohälsa hos ungdomar. Ska det verkligen vara så här? Det frågar sig Emiliah Molander och Elin Jernkrok, 15, två av Maria Wimans niondeklassare på Skapaskolan i Huddinge, Stockholm.

I grunden vill du nog ha dem, eleverna med prestationsångest. De är noggranna, fuskar aldrig, slarvar absolut inte och driver sig själva hårt. De blir allt fler, bekräftar flera studier, men hur kan du hjälpa dem?

Skolinspektionens långtidsgranskning av skolor med låga resultat ger underbetyg till huvudmännen – endast en liten minoritet sätter in åtgärder. Ändå uppger Skolinspektionen att det inte läge för statligt övertagande, som med Storvretsskolan.

Lärarförbundet välkomnar ämnesbetyg på gymnasiet och ett mer kompensatoriskt betygsystem. –Ämnesbetyg ger en bättre helhet och motverkar fragmentisering, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Andelen elever med utländsk bakgrund, som fått godkända betyg i årskurs 6 och 9, har ökat kraftigt under pandemin. Det visar Skolverkets preliminära betygsstatistik. Bland elever med svensk bakgrund är förändringarna små.

Arbejdsindsatsen skal veje lige så tungt som det faglige standpunkt, lyder det.

Nu finns betygsstatistik åter tillgänglig hos Skolverket, nästan ett år efter SCB:s sekretessbeslut.

Forskaren Håkan Löfgren ser en risk att tidiga betyg missgynnar, snarare än stöttar, elever från studieovana hem och han varnar för starka känslor bland barnen.

En källa till magknip och stress eller ett sätt att tidigt se och stötta alla elever? I höst får elever på flera håll i Stockholm betyg redan i årskurs 4, en fråga som splittrar skolorna.

Bjørnar Nordgård kjem ikkje inn på studiet han vil om karakteren frå i haust hamnar på vitnemålet.

Ny karakterordning gør folkeskolens afgangselever mere trygge, når de skal til prøve.

Maria Wiman skräms bara av tanken på att definiera en persons hela kunskapsbank och kategorisera prestation till en ynklig liten bokstav.