Lärarens krönikör Maria Wiman är på väg till direktsända SVT-programmet ”Sverige möts”, där kvällens debatt handlar om skolan, friskolorna och betyg. "Jag måste få fram vad betygssystemet gör med våra barn, säger hon.

Eleverna kommer generellt från socioekonomiskt välbärgade hem, har högutbildade föräldrar och det finns en ”pluggkultur” på skolan. Det är anledningarna – tror både elever, lärare och rektor – till varför Bjärehovskolan i Bjärred presterar så bra betygsmässigt. Baksidan är den skolstress som är utbredd bland eleverna.

Redan i början av året kunde Kalmarsunds Gymnasieförbund konstatera att medelvärdena på betygen sjunkit och enligt prognosen kommer tappet att synas även efter att årets elever tagit examen. Trenden är tydlig i hela landet.

Hälften av huvudmännen i en ny granskning av Skolinspektionen gör inte tillräckligt för att komma tillrätta med glädjebetyg. ”De bör ha uppmärksammat problemen och de bör ha agerat” säger utredare Elina Ekberg till Altinget.

I kväll sänds andra delen av SVT:s program Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet, som belyser reformerna och förändringarna som inleddes i svenska skolan för 30 år sedan och som i dag av många kallas för ett skolexperiment.

Trettio granskade huvudmän har alla skolor som under lång tid visat stora skillnader mellan satta betyg och resultat i nationella prov. Men för få hanterar problemet ordentligt. "Många behöver gå djupare om de ska sätta in åtgärder", säger Elina Ekberg, utredare på Skolinspektionen.

Annelie Edmundsson som är lärare på Ersängsskolan i Umeå menar att så kallade glädjebetyg är ett allvarligt problem. "Det är olyckligt med betygsinflation. Det påverkar elevernas förmåga att lyckas på gymnasiet och elever söker inte på lika villkor", säger hon.

Over heile landet står klasserom tommare enn vanleg. Mange lærarar slit rett og slett med å setje karakter på russen.

Från och med den första juli införs nya bestämmelser i betygssättning i grund- och gymnasieskolan. Jämfört med tidigare måste nu lärarna göra en mer samlad bedömning av elevernas resultat. Läraren Åsa Söderström är positiv till förändringen som hon menar blir mer rättvis.

Det giver mange flere mennesker muligheden for at komme ind på deres drømmestudie, mener gymnasieelev.

Reformkommissionen anbefaler at 9,0 fremover skal være den højeste adgangskvotient til videregående uddannelser.

Skolan hade lägst betyg i Sverige. Men här har man lyckats förbättra resultaten i flera år. "Vi har haft ett tydligt mål och jobbat mot det," säger Charlotta Björk, rektor för Sandeklevsskolan i Göteborg.