Skolverkets analys över den första kullen elever som fått betyg sedan årskurs 6 visar att elever som har lägre betyg i årskurs 6 även tar med sig dem till årskurs 9.

Vid seminariet presenterar författarna rapporten. Därefter följer kommentarer och en diskussion om hur skola och samhälle kan minska klyftorna mellan utrikes och inrikes födda elever. (webb-tv)

I vilken mån resultaten från de nationella proven återspeglar sig i elevernas kursbetyg skiljer sig åt mellan landets skolor. Även lärarnas villkor och förutsättningar att bedöma proven visar på stora skillnader. Det är därför hög tid att skapa bättre förutsättningar för likvärdighet och god arbetsmiljö när det gäller arbetet med de nationella proven och betygsättningen…

Med endast två veckor kvar att söka till försöksverksamheten med betyg från årskurs fyra är det hittills bara en enda skola som ansökt.

De antaganden om vad som motiverar elever som skolans betygssystem bygger på behöver ifrågasättas, skriver betygsforskaren Alli Klapp. Hon föreslår att det icke-godkända betygssteget F tas bort och att betyg införs i senare årskurser än idag.

Hiba Taie berättar om sin studieteknik och vad som motiverar henne.

Att kunna använda digitala verktyg är i dag lika viktigt som att kunna läsa och skriva. Därför måste vi stärka och analysera digitaliseringen av skolan och förskolan. Det ska bidra till ökad jämlikhet, skriver bland andra Karin Pleijel (MP).

Ska man få elever till­ba­ka till sko­lan krävs fun­gerande sam­ar­be­te mel­lan alla be­rörda. Det kan till ex­em­pel för­ut­om sko­lan be­hövas in­satser från so­ci­al­tjänst och barn- och ung­doms­psy­kia­tri. Det be­hövs en­vis­het och re­surser, skriver Johan Örjes i en krönika.

För att betygen ska kunna sättas på ett rättssäkert sätt måste huvudmannen ta sitt ansvar och skapa en organisation som möjliggör detta, hävdar Bo Sundblad som har många års erfarenhet av betygssättning. (webb-radio)

De korta kurserna och betygsstressen som dagens skolsystem för med sig går ut över elevernas hälsa, vårt välmående och vårt lärande. Att skolan i sig står i vägen för lärandet är ett tecken på att något måste ändras, skriver eleven Astrid Karlsson Philipson på DN.Åsikt.

Anna Ekström (S) betonade behovet av brett politiskt samförstånd och långsiktighet bakom förändringar av gymnasieskolan. De gör hon rätt i, men det får samtidigt inte avskräcka från att göra angelägna förändringar. För de behövs – för att fler ska hänga med fram till studentdagen och kunna hojta om en ljus framtid, skriver Ingrid Runsten.

Gymnasiet bör inte bli obligatoriskt. – Andra åtgärder är bättre för att stödja motivationen för de elever som tvekar att komma till gymnasieskolan, säger Helén Ängmo, som utrett hur fler elever ska kunna gå färdigt gymnasiet.