Karl Stengård gör eleverna medvetna om kunskapskraven och låter dem lära av varandra. Till exempel genom att komma överens om hur de kan nå ett A i biologi.

Större frihet för lärarna. Men forskare tvivlar på att Skolverkets nya allmänna råd för betyg och betygsättning ökar likvärdigheten.

Inrätta ordningsbetyg för att få bukt med den så kallade flumskolan. Detta skulle minska stöket i klassrummen och befästa lärarens roll som ledaren i klassrummet, skriver KDU:s Samuel Dalevi.

Förra veckans inlägg om det relativa betygssystemet rörde upp en del känslor, inte minst i relation till dagens kunskapskrav. Någon menade till exempel att det faktum att Skolverket misslyckats med att formulera vettiga kravnivåer vid två tillfällen (dvs. till läroplanerna 1994 och 2011), visade att målrelaterad bedömning var ett hopplöst företag, skriver Anders Jönsson, professor i didaktik…

Jag tycker själv att just vurmandet för ett relativt betygssystem är särskilt spännande. Tänk ändå – vi pratar om ett betygssystem som var kraftigt kritiserat i decennier, såväl i Sverige som utomlands, för dess negativa effekter på elevernas motivation och lärande. Och efter att ha varit ute i kylan några år, vill man alltså bjuda…

Det behövs tidigare insatser och tidigare betyg. När den första större utvärderingen av införandet av betyg i åk 6 gjordes visade den att 80 procent av eleverna själva menar att de anstränger sig mer i skolan när de får betyg, skriver Liberalerna i sin debattartikel om skolan.

Idag har resultaten kommit för årets betyg i årskurs nio. I Södertäljes kommunala skolor ökar meritvärdet med fyra poäng, och dessutom ökar elevernas behörighet till gymnasiet för både flickor och pojkar. Årets meritvärden för grundskolan är en del i de senaste åtta årens positiva trend.

Nu har regeringen tillsatt den utredning som ska ta fram en modell för ämnesbetyg. Utgångspunkten är att dagens gymnasieskola med relativt stor valfrihet ska behållas. Bland gymnasielärare finns det både oro och förhoppningar.

De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert, och anser att forskaren Jonas Vlachos har fel när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.

Svensk skola är marknadsorienterad samtidigt som resultatuppföljningen är tillitsbaserad. Denna studie finner att fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala givet elevernas kunskapsnivå. Ett par av skolkoncernerna utmärker sig i detta avseende och skillnaderna är större när mer tillförlitliga prov används för att fånga kunskapsnivån. (pdf)

Henrik Jordahl, IFN, kommenterade på tisdagen två rapporter från Skolverket – "Från gymnasieskola till högskola" och "Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor" – på ett seminarium arrangerat av Friskolornas riksförbund. Han påpekade att Skolverket generellt bör ägna större intresse åt att mäta kvalitet i skolor och hänvisade till att elevsammansättningen förklarar…

En särskild utredare ska utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. (pdf)