Pandemin har lett till att nationella proven har ställts in. Nu vill Liberalerna och Moderaterna att regeringen ger besked om hur kunskapstappet ska kartläggas nationellt.

Att ge eleverna chansen att visa vad de kan istället för att straffa dem för vad de inte kunde är inte mer än rätt. Vi tror på det svenska betygssystemet, men vi måste se till att alla elever får en likvärdig chans i det, skriver Charlie Hederberg och Elsa Weiss, Moderat Skolungdom Sundsvall.

En förklaring till att betygsgapet mellan pojkar och flickor bara ökar handlar om att läraryrket är kvinnodominerat. Men det är inte själva betygssättningen som är problemet, menar debattören Kjell Kampe.

Nära 8 av 10 lärare tycker att det ska vara möjligt att låta bli att sätta betyg i årskurs 6-8 under pandemin. Och Lärarförbundet har höga förväntningar på att politikerna hörsammar kraven.

På Hökarängsskolan har pojkarna högre betyg än flickorna. Tydlig struktur, höga förväntningar och anpassat stöd har varit receptet.

Bättre studieteknik och mer styrning. Det kan få pojkarnas resultat att lyfta, säger forskaren Fredrik Zimmerman. "Att inte bli godkänd är en katastrof för livet", säger han.

Lägre meritpoäng, sämre provresultat och fler som går ut nian utan gymnasie­behörighet. Pojkarna är skolans förlorare. Det visar Lärarens stora granskning av niornas slutbetyg.

Ämnesbetyg föreslås ersätta kursbetyg. Men ­valbara, avancerade nivåer i matematik, engelska och moderna språk på gymnasiet kan undantas från nya betygssystemet. "Undantaget innebär i princip att vi behåller "kursbetyg", säger utredaren Jörgen Tholin.

Skolverket meddelar nu att tidigare skolstatistik för både kommunala och fristående skolor återigen blir tillgänglig. Janna Lundberg är en av de forskare som gläds åt beskedet även om hon anser att det inte innebär en långsiktigt hållbar lösning.

Föräldrars betygsfokus gör undervisningen enahanda och jobbet tyngre. Det menar SO-läraren Lars Nivbrant, som enligt ett åtal misshandlats av en missnöjd förälder. "Vi har ett fullständigt havererat betygsystem, och det pressar lärare", säger han.

Der skal gøres op med, at uddannelser med højt karaktersnit er bedre end andre, lyder det.

Skolverkets färska statistik visar att andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar – och allra mest bland pojkar. "Det finns en risk för corona-rabatt", säger Christian Lundahl, betygsexpert och professor vid Örebro universitet.