Högskolepolitiken behöver läggas om helt för att möta näringslivets kompetensbehov. Det skriver Karin Johansson, näringspolitisk chef och vice vd, Svenskt Näringsliv och Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv.
Under 2019 arbetade 60 procent av gymnasieeleverna någon gång extra vid sidan av sina studier. Bland kvinnor arbetade 65 procent någon gång under året medan motsvarande andel för män var 57 procent.
Maria är ny F-3-lärare – men har svårt att få jobb. Något hon delar med majoriteten av sina kurskamrater. "Det är svårt för oss att påverka om huvudmännen anställer obehöriga," säger Diana von Börtzell-Szuch, programansvarig vid Stockholms universitet.
Svenska skolgårdar krymper – och det saknas regler för hur stora de ska vara. Nu vill Boverket tvinga kommunerna att ge barn och elever en viss yta vid nybyggen av förskolor, skolor och fritidshem.
Rapporten ingår i det tvärfackliga projektet Arbetsliv och inflytande, där Arena Idé under åren 2020-2022 utreder förutsättningarna för fackligt inflytande och organisering på svensk arbetsmarknad. (pdf)
Politikerna har glömt bort de unga under pandemin anser Mimmi Rönnqvist, ordförande för Saco studentråd, och Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer. Studentorganisationerna har tagit fram en rad krav för att underlätta för de unga. Bland annat att Arbetsförmedlingen ska förmedla yrkespraktik till nyexaminerade gymnasieelever.
Apl även på högskoleförberedande program. Det är modellen på Affärsgymnasiet. "Det är ett tungt argument för en del som söker sig hit," säger läraren Monica Cotal.
Apl-arbetet är viktigt för den egna yrkesutvecklingen. Det menar Eva Jansson, lärare på restaurang- och livsmedelsprogrammet och ledamot i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskola.
Det arbetsplatsförlagda lärandet, apl, behandlas fortfarande en aning styvmoderligt av skolorna. Synen på apl som praktik lever kvar på många håll. Samarbetet med arbetslivet måste bli bättre och lärarna ges mer tid, menar forskare.