Läromedelsförfattarna har som förbund ingen åsikt om huruvida det ena är bättre än det andra, utan tror liksom de flesta lärare och elever att båda är bra, och kompletterar varandra. Något vi däremot reagerar starkt på är beskrivningen av kopieringsersättning och våra stipendier, eftersom det är en grovt felaktig beskrivning som ges, skriver Frida Engman,…

Att vidga elevhälsans uppdrag till att vara mer generellt behandlande är helt fel väg att gå, hävdar Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund, i en replik.

Elevhälsan skulle kunna ansvara för kontinuerliga bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa inom grund- och gymnasieskolan, föreslår Linda Lindberg (SD) och Clara Aranda (SD).

Det är bra att utredningen om ett förstatligande av skolan får ett utökat uppdrag. SKR ser dock stora risker att beslutsfattandet kommer längre ifrån medborgarna.

Höstterminen 2022 tas nya läro- och kursplaner i bruk för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Historiskt har det ibland varit grund till livlig diskussion och till och med strejk. (s.13-14)

Tydligare kursplaner som betonar faktakunskap innan analys, och lärande före insamlande av betygsunderlag. Så kan de reviderade kursplanerna för grundskolan och grundsärskolan kortfattat beskrivas. Under hösten har en omfattande digital stödprocess pågått för att implementera kursplanerna. I vår fortsätter den processen ute på skolorna. (11-12)

I de reviderade kursplanerna för SO har Skolverket strävat efter att minska det centrala innehållet för att lärarna ska få större svängrum för att fördjupa undervisningen. För att följa samhällsutvecklingen har man bland annat lyft fram mediernas roll och hållbar utveckling. (s. 9-10)

Kommande sommar är det dags för sjösättningen av de reviderade kursplanerna. Ewa Bäckelid är en av kommunens nyckelpersoner som ska arbeta för att implementeringen blir så bra och likvärdig som möjligt. Hon är ansvarig för svenska som andraspråk för åk 7–9. "Alla elever i Linköping är allas ansvar. Det är viktigt att vi möts och…

De reviderade kursplanerna för grundskolan ger lärarna mer utrymme för att använda sin professionalitet och goda omdöme. Det gäller inte minst vid betygssättning där kunskapskraven har blivit mindre detaljerade. (s. 4-5)

I denna uppsats undersöker vi betydelsen av förväntade framtida inkomster för ungdomars utbildningsval. Analyserna bygger på data från en enkät där vi frågat svenska gymnasieelever om vad som är viktigt för deras utbildningsval. Vi finner att den förväntade avkastningen på ytterligare utbildning är betydelsefull för gymnasieelevernas val till högre utbildning. (pdf)

Gymnasieelever har höga förväntningar på vad högskolestudier ger för framtida inkomster. Den förväntade avkastningen varierar mycket mellan individer och typ av högskolestudier. Det visar en ny IFAU-rapport.