Valfriheten i den svenska skolan har gjort det möjligt för elever att i större utsträckning välja den skola och den utbildning som passar individen bäst. Idag finns ett stort antal aktörer som på lika villkor konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.
I höstas gapade många platser tomma på Lärarlyftet 2. Men bristen på deltagare gällde inte fritidspedagogerna. Tvärtom. 573 fritidspedagoger sökte och 350, drygt hälften, kom in.
I partiledardebatten i riksdagen på onsdagen visade Gustav (MP) på en griffeltavla resultaten från Lärarnas tidnings undersökning från i höstas om resultaten av regeringens skolpolitik.
Terminens första vecka. Medan jag sorterar papper viker jag en särskild plats på skrivbordet för en rosa post it-lapp. "Kom ihåg Järvsö!" står det på den.
Hur ska läraren kunna avgöra när betygen B och D ska sättas när det inte finns några kunskapskrav för dessa betygssteg? Det försöker Skolverket svara på i ett nytt stödmaterial.
Att många förskollärare känner ett motstånd för att arbeta med teknik och naturvetenskap kopplas ofta till bristande ämneskunskaper. Men det finns också en tydlig genusaspekt, säger forskaren Kristina Andersson.
Lärarna är den största yrkesgruppen som får stöd av den nya Omställningsfonden. Under sitt första år har fonden haft kontakt med över 300 uppsagda lärare.
Att välja gymnasieprogram kan vara svårt. Det är mycket att tänka på. Konsekvenserna av ett felaktigt val kan bli stora både för individen och för samhället. För att underlätta valet av gymnasieprogram har Svenskt Näringsliv tagit fram sajten Gymnasiekvalitet.se. Här görs årligen en kartläggning av alla gymnasieprogram i Uppsala län. Nu är årets kartläggning klar.
Idag överlämnar Lärarförbundet å alla Sveriges lärare vägnar en faktura till statsminister Fredrik Reinfeldt som avser statens gamla försummelser vad gäller lärarlönerna. Fakturans belopp är på 5 miljarder kronor.