Utmärkelsen Guldboken som uppmärksammar medarbetare inom förskola, skola eller fritidshem går i år till läraren Cecilia Necksten på Rosenfeldtskolan i Karlskrona.

Drygt hälften av de åtgärdsprogram som prövas av Skolväsendets överklagandenämnd upphävs. Bristfälliga utredningar och luddigt formulerade program är vanliga brister.

Fyra av tio skolledare har någon gång sagt nej till elever som har rätt till särskilt stöd. Att neka särskilt stöd till elever som är i behov av det är olagligt.

– Barnens rätt går alltid före budgeten. Det säger Kurt Hjalmarsson, rektor i Gävle, som kämpat för särskilt stöd och opponerat sig mot sina chefer flera gånger.

Sex av 10 lärare uppger att det finns en eller flera elever i klassen som skulle behöva särskilt stöd men som inte får det. I Sveriges Radio talade Eva-Lis Sirén om att lärarna behöver bättre förutsättningar för att möta behoven.

Magnus Ahldén är en av många fritidspedagoger som tycker att barngrupperna är för stora. Han är kritisk till att fritids inte prioriteras av politiker.

Marie Flender är en av flera fritidspedagoger som har sökt legitimation och fått avslag. Men i december söker hon på nytt.

Grattis! Till Anette Reiver, fritidspedagog på Runnerydsskolan i Nässjö, som tilldelades priset Årets fritidspedagog på Skolforum vid Stockholmsmässan i slutet på oktober.

En utbildad fritidspedagog med äldre examen sökte anställning i Kristianstad och fick veta att kommunen enbart tillsvidareanställer lärare i fritidshem.

Den friande domen mot en förskolechef som dröjde med att anmäla misstänkta sexuella övergrepp på en förskola har överklagats till Högsta Domstolen.

De yngre eleverna är mer positiva till skolan än de äldre. Det visar Skolinspektionens enkät hösten 2013.

Lärlingsutbildningen har i modern tid aldrig haft någon större omfattning inom utbildningssystemet i Sverige så som den haft i Danmark, Tyskland och Österrike, skriver Katarina Hasselström, ledamot i Lärarförbundets skolformsnämnd för gymnasieskolan.