Varför är kunskap om arter viktig?
Ebba Lisberg Jensen
Hallå där, Ebba Lisberg Jensen, docent i humanekologi och lektor vid Göteborgs universitet. Du kommer att tala på Skolportens konferens Biologi.
Vad ska din föreläsning handla om?
– Det blir en historisk genomgång fram till idag om hur skolan i Sverige värderat kunskap om arter i naturen. Under 1800-talets första hälft ansågs artkunskap vara en del av god bildning. Om man räknar mängden arter som eleverna skulle ha kunskap om från de första läroplanerna och framåt så sjunker antalet mer och mer fram till den senaste läroplanen där det står att de ska kunna ”några vanligt förekommande arterna”. Ska man kunna förstå ekologi så måste man lära sig arter som ingår och ha grundläggande kunskaper om naturen och hur växter, djur och människor samverkar, menar jag.
– Jag kommer under min föreläsning också att ta upp betydelsen av utomhuspedagogik och varför det nu för tiden är svårare för lärare att använda den formen av pedagogik.
Varför har många barns och ungdomars naturkontakt i vardagen minskat? Vad finns det för risker med detta?
– Till viss del handlar det att om urbaniseringen ökar, men det här gäller även barn på landsbygden. Barn är inte ute och leker i naturen på samma sätt som tidigare. Vi har en livsstil som utspelar sig mer inomhus och som är mer reglerad vad gäller aktiviteter, men också sådant som skärmtid spelar in.
– Jag vill inte låta alarmistisk men jag tror att risken är att vi får ett väldigt skört samhälle. Det blir allt ovanligare med grundläggande kunskaper. Vet barn idag hur man samlar ved, vilket vatten man kan dricka eller vilka djur och växter man kan äta? Vi ser ju vad som händer i Ukraina. Hur skulle vi klara oss utan de stora försörjningskedjorna? För att bygga resiliens och stabilitet i samhället så måste människor i någon grad känna trygghet i att vistas och klara sig i en värld som inte är absolut tillrättalagd.
Är det enbart ett svenskt fenomen att barns och ungdomars kontakt med naturen minskat?
– Nej, den här trenden har forskare iakttagit över hela den rikare delen av världen. I ännu mer urbaniserade områden som i vissa delar av Asien så har man iakttagit detta kanske ännu tidigare. I Skandinavien och länder som Tyskland och Storbritannien har vi haft en friluftstradition. Den finns kvar men har blivit lite mer av ett specialintresse.
Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning?
– Jag skulle vilja att de reflekterar och diskuterar med varandra om hur de kan knyta an till närmiljön i sin undervisning. Och hur de kan stimulera elever att utforska och vistas i naturen omkring dem. Man behöver inte tänka att naturen måste vara något exotisk som fjäll eller skärgård. Det kan i stället vara att iaktta årstidernas växlingar eller gå ut i skolans närområde så att man medvetandegör för eleverna att grunden för vår överlevnad finns överallt omkring oss.
Du kan lyssna till Ebba Lisberg Jensen på Skolportens konferens Biologi i Stockholm 26–27 september!
Konferensen berör bland annat:
- Uppdatera dina kunskaper om genteknik och Crispr9 – vad är nytt?
- Ämnesfördjupning och didaktiska perspektiv på epigenetik.
- Sexualitet, samtycke och relationer enligt den nya läroplanen – så kan du arbeta.
- Förbättrad artkunskap och ekologisk läskunnighet bland elever och lärare.
- Så får du tid och verktyg att integrera fler laborationer i undervisningen.
- Möt elevernas olika känslor och reaktioner i frågor som rör klimat och miljö.
- Goda fältstudier som engagerar eleverna och skapar motivation.
- Använd biomimik för ämnesövergripande samarbeten och hållbarhetsfokus.