Peter Fredriksson: ”Våga styra!”

Tydlig styrning med gemensamma strukturer. Det ger skolorna förutsättningar för att fokusera på det nationella uppdraget, enligt Peter Fredriksson, dåvarande utbildningsdirektör i Södertälje (i dag generaldirektör för Skolverket), som höjt skolresultaten.

Södertälje är en av de kommuner i landet som har högst andel elever med utländsk bakgrund. Trots stora utmaningar har skolorna förbättrat sina resultat de fem senaste åren.

Det är inte rocket science, menar utbildningsdirektör Peter Fredriksson.

– Det är så enkelt som att skapa en gemensam box där alla är överens om målet och vilka strategier man ska arbeta utifrån. Man måste ha gemensamma rutiner, strukturer och förväntningar. Och sedan säkerställa att alla, från politikerna till lärarna i klassrummet, håller sig till denna box. Där finns det vi vet leder till en bättre skola för eleverna, utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Poängen är att lämna skolornas autonoma kultur, och arbeta centralt med några välkända framgångsfaktorer:

• Pedagogiskt ledarskap med fokus på det som händer i klassrummet.
• Kollegialt lärande.
• Mål- och resultatstyrning med tät uppföljning.
• Kvalitet i undervisningen.

– Kliv in och ta ansvar, i dialog och delaktighet, utifrån det nationella uppdraget. Våga styra. Med en kommungemensam struktur för alla verksamhetsformer, från förskola till gymnasium, kan skolorna fokusera på det nationella uppdraget – och där ryms inget annat än elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling. Målen för skolan är redan satta på nationell nivå.

Förutsättningarna är inte alltid bra, men i Södertälje pratar man ytterst lite om resurser och förutsättningar.

– Vi har de resurser vi har. Det viktiga är att fråga sig hur vi använder dem bäst. Vad behöver vi göra för att eleverna ska få en bättre skola med högre kvalitet och måluppfyllelse?

För att förbättra förutsättningarna för ledare och lärare har man bland annat standardiserat administrativa processer, på kommunnivå. En sådan lösning är att dela på ledarskapet i skolan. Rektor är pedagogisk ledare med renodlat fokus på det nationella uppdraget, och en enhetschef sköter kommunuppdrag med ekonomi och administration.

– Huvudmannen måste ta ansvar för att det finns strukturer, rutiner och ramar. Det är vårt sätt att stödja rektorerna så att de kan uppfylla målen.

Andra kommungemensamma strukturer i Södertälje handlar om klassrummet, till exempel kollegialt lärande där förstelärarna tar ansvar för att alla skolor träffas i ämnesgrupper varannan vecka, för att gemensamt utveckla ämnesundervisningen.

– Det är viktigt att lärarna ges tid att prata om sin undervisning och utvecklas med stöd av försteläraren, säger Peter Fredriksson.

Ett annat exempel är ”utvecklingslärare”, särskilt skickliga lärare som går in i klassrummet under en längre tid och coachar lärarna.

– Det behövs praktiknära kompetensutveckling som utvecklar ledarskapet i klassrummet på plats. Som lärare behöver man få syn på det man gör och reflektera tillsammans med en coach.

Något som Peter Fredriksson tagit med sig från Gärdesskolan i Sollentuna, där han tidigare var skolchef, är tvålärarmodellen, som i dag tillämpas i någon form på alla skolor i Södertälje.

Det innebär att lärarna tillsammans planerar, genomför och följer upp undervisningen, vilket skapar nya möjligheter för att göra ett bra jobb.

Fokus ligger på görandet och dess effekter, att eleverna faktiskt får en bättre undervisning och bättre måluppfyllelse.

– Ser vi att det vi gör inte får effekt, så måste vi göra något nytt! Bakar man en kaka som inte smakar bra så vill man inte baka den igen. I skolans värld är det förvånansvärt ofta man bakar samma äckliga kaka om och om igen. Vi måste sluta med det och baka dem som smakar bra. Då får vi en bra skola för alla elever i Sverige.

Av Eva Barkeman

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2016.

Prenumerera eller beställ ditt ex här.

Du kan även köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play