Bättre matchning och mer fokus på yrkesutbildningar. Det var inte bara budskapet från flera av talarna under Företagsklimatsdagarna, det var även flera av åhörarnas åsikter. Vi pratade med några av dem.

Andelen yrkeselever som får högskolebehörighet har minskat dramatiskt och andelen yrkeselever som går direkt till högskolan har rasat i antal. Det visar en genomgång som SVD publicerar idag. Lärarnas Riksförbund anser att detta är ett stort och ännu olöst problem.

Idag redovisar Myndigheten för yrkeshögskolan utfallet av årets ansökningsomgång. Åter igen rekord. Antalet ansökningar har ökat med 13 procent från 2013. Men antalet utbildningsplatser motsvarar fortfarande inte arbetsmarknadens behov, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkeshögskolefrågor.

Finns det en motsättning mellan att ge eleverna en gymnasieutbildning de vill ha, och att ge företagen den arbetskraft de behöver? Ja, delvis. Men skollagen säger tydligt vilket av de två målen som är viktigast: Elevernas drömmar går före näringslivets behov, skriver Emma Leijnse.

Nära 90 procent av studenterna får jobb. Det uppger Yrkeshögskolan. Och antalet sökande ökar. Men samtidigt har antalet YH-utbildningar minskat i Västernorrland. Jennie Sjögren, rektor för den kommunala Vuxenutbildningen i Sundsvall, är förvånad över utvecklingen.

Trots att industrin ropar efter arbetskraft går många ungdomar arbetslösa. Men det handlar inte om något matchningsproblem. Grundproblemet är snarare att yrkesutbildningen inte räcker till, inte är tillräckligt attraktiv och stundtals är för isolerad i förhållande till yrkeslivet och dess behov, skriver Göteborgs Posten på ledarplats.

Socialdemokraterna vill bygga ut yrkesutbildningen med 30.000 nya platser nästa år. Men det är inte möjligt med dagens lärarbrist, anser Lärarförbundet. 

Låt företagen och branscher­na ta ansvaret för lärlings­utbildningen och skolpengen. Det skulle ge lärlingsutbildningen en möjlighet att överleva.

Har den gymnasiala lärlingsutbildningen någon framtid i Sverige? Lärarnas tidning ställde frågan till riksdagspartierna.

Erfarenheter från andra länder visar att lärlingsutbildningar kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden och hjälper företag att säkra sin kompetensförsörjning. I dagsläget saknas förutsättningar för att en sådan utbildningsmodell ska fungera väl i Sverige. Det är en av slutsatserna i en ny SNS-rapport.

Det är stora resurser man nu kommer att satsa för att snabbt få ut ungdomarna på arbetsmarknaden. Risken är att det går för fort för att siffrorna snabbt skall bli bättre. Det skriver Carina Larsson Ohlström, ledamot i Lärarförbundets skolformsnämnd gymnasieskolan.

Eleverna har precis börjat sin andra termin i nya gymnasiesärskolan. Lärarna har fortfarande mycket arbete framför sig. Men redan nu märker de att elevgruppen har förändrats.