Det är förvånande att Läslyftet inte vänder sig till fler lärarkategorier. Att låta svensklärare ta del av Läslyftet är en mycket bra start, men låt oss hoppas att satsningen inte stannar där, skriver Anna Kaya, Josefin Nilsson och Hanna Stenhagen, lärare i svenska som andraspråk.
Alla är överens om att goda språkkunskaper är avgörande på framtidens arbetsmarknad, ändå får språklärarna bristfällig fortbildning, undervisar för stora klasser, där olika språknivåer alltför ofta blandas, och eleverna får för lite undervisning. Detta framgår i en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.
Positiva resultat i den svenska skolan behöver uppmärksammas eftersom rapporteringen om skolresultaten tyvärr ofta handlar om nedåtgående kurvor. Därför är det glädjande att se ett ämne där utvecklingen är den motsatta: svenska elever blir hela tiden bättre på engelska, skriver Dag Gustavsson på ledarplats.
Enligt vår undersökning blir modersmålslärarna allt färre. Trots att alla vet att ett eget språk är en förutsättning för all inlärning verkar ingen ha en lösning på hur antalet lärare kan öka, skriver Annica Grimlund, chefredaktör på Lärarnas tidning.
Unga svenskar växlar ofta över till engelska när de kommer i kontakt med danskar, för att de inte förstår det allt grötigare språket. Unga danskar besöker nästan aldrig Sverige, men tycker ändå att de förstår svenska.
Nu kan gymnasieelever läsa kurser i svenskt teckenspråk för hörande i stället för moderna språk. Tanken är att teckenspråk ska jämställas med moderna språk. Kurserna vänder sig till hörande elever.
Strukturen och inriktningen har under lång tid varit fel i skolan. Läraren ska inte vara ”handledare” åt elever som söker kunskap på egenhand. Läraren ska vara behörig, undervisa och leda rätt. Det skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
Av hundra nyanlända var det tre fler än tidigare som klarade Sfi-kursen i tid tack vare bonusen. Men det gällde bara för Stockholm, inte i andra mindre kommuner som deltog i studien. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Med ett gemensamt språk blir det lättare att nå och förstå varandra. Det är självklart. Svenskan räcker inte långt när vi far ut i världen, så vi behöver lära oss andra språk. Minst två stycken, anser EU-länderna som slagit fast vad som är ”nyckelkompetenser” hos medborgarna, skriver Helena Reistad, chefredaktör, i en krönika.
Kinesiska kräver betydligt mer tid än andra språk. Därför är det orealistiskt att göra blivande lärare behöriga efter bara tre terminer. Det hävdar kinesiskläraren Meisang Wang Fredmark.Meisang Wang Fredmark.