Skolupproret har flera förslag till lösningar för att tillmötesgå bristen av speciallärare: Erbjud ett eget spår till speciallärare, slopa tre års yrkeserfarenhet från läraryrke och finansiera vidareutbildning ordentligt från statligt håll. Det skriver tre lärare som är aktiva i skolupproret.

Elsa Durehed är sju år och har diagnosen språkstörning, men får inget logopedstöd varken av kommunen eller regionen. Hennes föräldrar har därför valt att betala hennes behandling ur egen ficka, trots att de egentligen tycker att det är fel.

När fjärrundervisningen inte funkade ställde Elton Kaciku den svåra frågan till lärarna: om han kunde få gå i skolan när alla andra hade hemundervisning.

På Viksängsskolan i Västerås låter man de elever som inte alls klarar fjärrundervisning studera på skolan. Men först efter ett samråd med föräldrar, lärare och rektor.

Allt fler studerande på de allmänna linjerna har svårigheter att klara sina studier. På Gotlands folkhögskola spelar sju socialpedagoger en viktig roll som kitt mellan deltagare och lärare och som ständigt närvarande stöd.

Tydligare uppdrag, eller lägsta bemanningsnivå. Så vill utredaren Tommy Lagergren stärka elevhälsan. Samtidigt föreslår han läsa-skriva-räkna-garanti i särskolan, som också kan byta namn till anpassad skola. Det är några av förslagen för att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet.

Der er væsentlig forskel på, hvor mange elever kommunerne sender i specialundervisning, også når der tages højde for forskelle i elevgrundlaget. Det viser en ny analyse fra Social- og Indenrigsministeriets Benchmarkingenhed. Kommuner, hvor forvaltningen betaler for elever i specialundervisning, har alt andet lige en højere segregeringsprocent end kommuner, hvor den enkelte skole fuldt ud betaler.

Desiree Ekendahl, rektor på Internationella Engelska Skolan Krokslätt, har följt debatten om friskolor under alla sina år i skolvärlden. Nu känner hon att det är dags att delge hennes bild.

Debatten om marknadsskolans vara eller icke vara måste i fortsättningen ha perspektivet att kostnader för utbildning måste styras av elevers individuella förutsättningar, och inte tvärtom. Det skriver skoldebattören Linnéa Lindquist och gymnasieläraren Fredrik Lundin.

Många elever som behöver särskilt stöd har hjälp av en elevassistent. Men gör assistenten nytta? Det är inte självklart. Lägger skolan för stort ansvar på assistenten kan hen till och med bli ett hinder för elevens lärande.

Kommuner köper allt oftare in konsultmodeller för att mäta skolresultat, från lektions­kvalitet till lärarinsatser. Har specialpedagoger blivit en bricka i det spelet?