Skolledarbristen kommer öka närmaste 10 åren och skolor med störst utmaningar drabbas värst. Ett professionsprogram och bättre lön skulle göra att fler tar steget till att bli skolledare, skriver ordföranden för Lärarförbundet skolledare

I skolen er der et klasseloft på 28 elever, men der er ingen grænser for, hvor mange børnehavebørn man må putte ind på den samme stue. Det går ud over børnenes udvikling

Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.

Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Debatten om svensk skola saknar ett lokalt perspektiv. Den sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. (pdf)

Regeringen tillsätter en utredning i syfte att öka likvärdigheten i skolan. Lärarförbundet är positiva till utredningen, som ska föreslå åtgärder för minskad skolsegregationen och en bättre resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola.

Familjebakgrund spelar allt större roll för elevers betyg. Men Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning ifrågasätter hur mycket man kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder.

Kommunen måste ta itu med problemen på Göteborgs skolor, och det fortare än kvickt.

Bråk och stök i klassrummet. Sju nya lärare på tre år. Till slut fick Malmö-familjen Harder nog och lät dottern byta skola. Mamma Malin Harder är dock medveten om att det fria skolvalet leder till ökad segregering – och får medhåll från grundskoledirektör Anders Malmquist.

Elever med utländsk respektive svensk bakgrund går idag oftare i olika skolor. Ökad boendesegregation är den viktigaste orsaken till denna utveckling, men det fria skolvalet kan också förklara en del, visar en ny IFAU-rapport.

Det blir allt större skillnad på vilken skola dina barn går i och vilken kommun man bor i när det gäller elevernas resultat. Nya studier som Lärarnas Riksförbund låtit ta fram visar att betydelsen av elevens skoltillhörighet ökat dramatiskt efter kommunaliseringen och friskolereformen.