Varför blev det så rörigt med karriärlärarreformen och lärarlönelyftet när de infördes? Skolledaren har tittat lite på hur reformeringsförsöken har vandrat mellan politiker, fältet, granskare och - nya politiker.

Friskolereformen uppnådde inte sitt huvudsyfte: att höja undervisningens kvalitet. Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning, och medförfattare till uppmärksammade "Kunskapssynen och pedagogiken". (webb-radio)

Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, efterfrågar ett paradigmskifte för den svenska skolan. Nu är han aktuell som redaktör för boken "Kunskapssynen och pedagogiken". Vår kolumnist, läraren Isak Skogstad, intervjuar.

Sveriges åtgärder har börjat visa på resultat, anser Diana Toledo Figueroa på OECD. Men mycket arbeta återstår. Hon föreslår bland annat ett mentorsystem för att minska antalet avhopp från skolan.

I decennier har svensk pedagogik syftat till allt annat än att höja elevernas kunskaper. Vi har därmed fått den skola vi förtjänar, skriver Gabriel Heller Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning och tankesmedjan ECEPR. Nu riktas fokus återigen mot annat än kunskap. Vem tar ställning för en skola med klassiskt lärande i centrum?

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning bland Sveriges befolkning om skolsystemet.

Hög tillit till samhällsinstitutionerna anses vara grunden till det lyckade svenska samhällsbygget. Det åligger därför skolan att värna den tilliten innan identitetspolitiken får fäste i skolorna och dess företrädare kräver undantag från den nationella läroplanen, skriver gymnasielärare Svante Holmberg.

Detaljstyrning och ineffektiv fördelning av pengarna hindrar Skolverket att slussa vidare statsbidrag till kommuner och friskolor. För 2016 handlar det om en halv miljard.

Jag tycker att det räcker med att rabbla skolreformer för att visa på svensk skolas katastrofläge. Det verkar som om det bara är politikerna som inte förstår att det är deras bedrövliga politik som fört oss dit där vi är idag, skriver Petra Westerduin i en insändare.

I takt med att globaliseringen ökar och konkurrensen blir allt större från världens tillväxtländer så ökar också trycket på Sverige, skriver Alfred Askeljung (C) och Eric Lundvall (C).

Det målrelaterade betygssystemet har inneburit att färre går färdigt gymnasiet, att färre går igenom grundskolan, och att vi har fått en betygsinflation. Om detta pratar inga politiker, skriver Emma Leijnse.

En ny rapport från IFAU visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.