Den särskilda utbildningen för hörselskadade barn i Östersunds kommun hotas av besparingar. Föräldrarna till barnen vill nu träffa de ansvariga kommunpolitikerna.
Sverige deltar i ett globalt experiment där skolan blivit ett område att tjäna pengar på. Det menar utbildningsforskaren Andy Hargreaves. Det finns något i svensk skolpolitik som Andy Hargreaves har svårt att förstå sig på.
Den särskilda skolgången för hörselskadade barn i Östersunds kommun hotas av besparingarna inom skolan. Föräldrarna till barnen vill nu träffa de ansvariga kommunpolitikerna.
Skolpersonalen har tyckt till om framtiden för Sundsvalls skolor. Bygg en ny skola för eleverna vid Sidsjön, ”fasa ut” Katrinelunds skola och lägg ner Nedansjö skola, är några av åsikterna som kommit in.
- Hur mycket sparar kommunen på att flytta fjärde, femte och sjätte klass från Tvings skola till Fridlevstad? Frågan ställdes gång på gång under ett välbesökt möte i Tvings kyrka i går kväll. Men trots närvaron av sex skolpolitiker och tre tjänstemän förblev den obesvarad.
Ope skolas rektor ryter ifrån. Han anser inte att en nedläggning av skolan är lösningen på Östersunds skolproblem. – Jag börjar bli tämligen trött på de ständiga påhoppen på Ope skola, säger Tommy Lundberg.
Allt som kunde gå fel förra året gjorde det vilket resulterade i en förlust på nästan fem miljoner kronor. Inledningen på året är inte mycket bättre, och nu tvingas Göinge utbildningscenter i Sibbhult ta till drastiska åtgärder.
Satsningarna på mer personal i Gävles förskolor kan avstanna. Barn- och ungdomsnämnden varnar till och med för neddragningar, om inte nämndens sparkrav bantas. – Jag skulle bli förtvivlad om det vi påbörjat i förskolan skulle raseras, säger skolpolitikern Åsa Wiklund Lång.
Politikerna i Östersund måste sätta ner foten och ta tuffa beslut om att lägga ner skolor. Men de kan inte förvänta sig att föräldrarna kommer att förstå beslutet. Och nedläggningsbeslut kommer så fort som det bara går, enligt Björn Sandal (S), Barn- och utbildningsnämndens ordförande.
En ny högstadieskola i centrala Gävle. Barn- och ungdomsnämnden vill ha pengar till ett nybygge 2014. – Jag kan inte i dag säga vilka skolor den skulle ersätta, säger skolpolitikern Åsa Wiklund Lång (S).
Allt fler börjar nu resa kraven på att en nationell skola också kräver ett nationellt statligt ansvarstagande. Det är ett rimligt krav, menar vi i Lärarnas Riksförbund, skriver Metta Fjelkner i en debattartikel i Piteå-Tidningen.