Idag publicerar Bris rapporten ”Bra från början – förskolans betydelse för barn som flytt” som lyfter förskolans förutsättningar att verka socialt utjämnade. Det är en sammanställning av forskning och röster från barn, föräldrar och professionella som ger en aktuell bild av vad tillgång till förskola i ett nytt land betyder.

Folkhögskolor och studieförbund har mer relevans i marginaliserade stadsdelar än i andra områden. Idag går det mesta av folkbildningens pengar till att odla människors fritidsintressen, säger forskningsledaren Nazem Tahvilzadeh, som vill se en större satsning på människor i utsatta förorter.

I studien Folkbildning i marginaliserade stadsdelar analyseras folkbildningens, framför allt studieförbundens, arbete i landets marginaliserade stadsdelar. (pdf)

Folkbildningen är mer relevant i marginaliserade stadsdelar än i andra områden i samma kommuner. Relativt sett deltar fler invånare i marginaliserade stadsdelar i både studieförbundens verksamhet och folkhögskolornas allmänna och studiemotiverande kurser.

OECD har på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av Sveriges politik för integration av utlandsfödda elever i grund- och gymnasieskolan. I en ny rapport riktas 20 rekommendationer till Sverige inom områdena det fria skolvalet, undervisningskapacitet, språkträning samt ledarskap för mångfald.

This Spotlight Report for Sweden focuses on the integration of immigrant and refugee students in education, a policy area which has been prominent on the political agenda with the large number of newcomers that have come to Sweden since 2015. (pdf)

Var fjärde elev i Sverige har utländsk bakgrund, det vill säga att barnen eller båda föräldrarna är födda utomlands. Men i skolorna i Kalmar och Kronoberg, liksom i landet som helhet, är fördelningen av de här eleverna ojämn. I Växjö är det stora skillnader bara inom ett par kilometers avstånd.

Stockholms stad har några av landets mest segregerade skolor, det visar SVT Nyheters kartläggning. Andelen elever med utländsk bakgrund skiljer sig stort på olika skolor, från 98 procent till 4 procent.

Hamid Zafar har blivit känd som rektorn som lyckats vända en av de sämst fungerande skolorna i ett av Sveriges mest utsatta områden, Biskopsgården i Göteborg. ”Rektor Hamid” som han ofta kallas är inte bara en framgångsrik skolledare utan också en tydlig röst i integrationsdebatten. (webb-radio)

Den yngsta ledamoten Erik Blom anser att det var fel att föreslå lottning istället för kösystem till skolor. Den stora boven i skolsegregationen finns utanför skolan.

Föräldrar kan lura systemet vid skolval och kommuner har svårt att tolka regler för närhetsprincipen. Lösningen är att slopa en del av urvalskriterierna och göra regler som gäller för alla.