Dags för prao på högstadiet. Återigen får åttor och nior pröva på arbetslivet ute på arbetsplatser. ”Jättebra!”, tycker Karin Rebas på Svenskt Näringsliv.
Igår beslutade riksdagen om obligatorisk prao i grundskolan. Det innebär en ändring i skollagen som gör att alla huvudmän måste erbjuda sina elever prao i årskurs 8 eller 9, respektive i specialskolans årskurs 9 eller 10.
"Prao kan ge en ambassadör för företaget, för branschen och för Lycksele." Därför har Elisabeth Nordström, delägare och vd på Lycksele Plåtprodukter sedan många år tagit emot praoelever på företaget. Och i framtiden hoppas före detta undersköterskan Elisabeth Nordström att fler tjejer gör prao hos henne.
Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.
15-åriga Linnéa gillar inte att skolor lägger ner prao. ”Det är bra att få prova på att arbeta och lära om arbetslivet”, säger hon, som fick ut mycket av sin prao i en förskola. Linnéa är en av de medverkande i Svenskt Näringslivs uppdaterade skolmaterial i Praktiken, som precis lämnat pressarna.
”För oss var det en självklarhet att ställa upp genom att erbjuda en praoplats under en vecka”, säger Linda Molin, vice vd för Aspekta, ett av de företag som under veckan tagit emot en elev från Värner Rydenskolan. ”Vi ser fram emot att vara en del i MKB:s arbete på Värner Rydenskolan”, säger hon.
Den här veckan har alla elever i årskurs 8 på Värner Rydénskolan varit ute på prao. Mycket tack vare uppbackning av MKB Fastighets AB i Malmö. ”Vi ser hur våra elever växer och blomstrar när de är ute på en arbetsplats”, säger rektor Lise-Lott Nilsson.
Omfattningen av prao har minskat dramatiskt i den svenska grundskolan. Från sex till tio veckor under 1980-talet till en till två veckor i dag. Krögaren Pontus Frithiof beklagar detta. ”Prao är en viktig del i att få in ungdomar i arbetslivet”, säger han.
Åtta av tio företagare vill ta emot praoelever, visar en färsk studie av Svenskt Näringsliv. Två av tre har också gjort det under senaste året. Men det skulle kunna vara fler, för många får inga elever på grund av skolans ointresse, uppger företagen i undersökningen.
Omfattningen av prao har minskat dramatiskt i grundskolan visar en ny undersökning. Från 6-10 veckor under 1980-talet till 1-2 veckor idag. ”Detta är allvarligt inte minst för de elever som kommer att ha det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden”, säger Ratios forskare.
Prao är oerhört viktig för att elever på egen hand ska lyckas få ett sommarjobb eller komma på vad man är intresserad av. Om det samtidigt innebär att yrkesprogrammens status stärks tas ytterligare steg mot bättre matchning på arbetsmarknaden. Det behövs mer prao och fler yrkesutbildade. En motsatt trend måste stoppas, skriver Johanna Lundgren Gestlöf.