Skolverket har efter en upphandling valt Inrego som leverantör av datorer och support för att kunna medverka i de internationella kunskapsstudier som Sverige deltar i, däribland PISA och TIMSS som genomförs nu under våren på 270 skolor i landet.

Öppna jämförelser för grundskolan visar på både orosmoln och ljuspunkter. I många kommuner har resultaten försämrats. Samtidigt visar internationella studier att elevernas kunskaper stärkts.

Våra svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga ordentligt. PIRLS är en internationell kunskapsmätning som mäter läsförståelse. Sverige når det bästa resultatet sedan 2001.

This report is the product of a joint effort between the countries participating in PISA, the national and international experts and institutions working within the framework of the PISA Consortium, and the OECD Secretariat. (pdf)

Svenska elevers kunskaper har fallit under lång tid både i absoluta tal och jämfört med andra länders resultat. Men nu kan trenden ha brutits – åtminstone om man ska tro på resultaten från PISA- och TIMSS-undersökningarna som presenterades nyligen. Hur ska vi tolka mätningarna? För att diskutera detta bjuder ESO in forskare och praktiker till…

Friskolorna är bättre i Pisa än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.

Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna Timss och Pisa som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt.

Både TIMSS och PISA har brutit trenden av fallande kunskapsresultat i skolan. Det hårda och engagerade arbetet hos skolledare och lärare får sin belöning skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro. Om Sverige ska vara en kunskapsnation även i framtiden räcker det inte att skolans resultat ligger runt OECD-genomsnittet. Vi måste ha högre ambitioner än så, skriver Fredric Skälstad, skolexpert på Svenskt Näringsliv.

Niorna på Rydebäcksskolan vet vad som påverkar skolresultatet.

Pisa-resultatet kommer att omtalas som stabila fakta av både politiska och kommersiella aktörer. Men den typen av påståenden är problematiska, skriver Sverker Lindblad och Daniel Pettersson.

Innan man upphöjer resultat från mätningar till allmänna sanningar bör man fråga sig vad det är som faktiskt har mätts och hur tillförlitligt resultatet är, skriver GöteborgsPosten på ledarplats.