Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Den kräver handlingskraft över partigränserna. Visa den handlingskraften och gör det nu. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Varför kritiserar OECD det svenska skolsystemet? Varför blir journalister nyttiga idioter? Och varför vill friskolor göra betygssnitt till affärshemligheter? Jenny Maria Nilsson förklarar.

Om vi tycker att skolan ska fungera väl för alla elever och inte bara för de etniskt svenska så är det dags att dämpa hurra-ropen för det senaste Pisa-testet. Sverige förbättrade resultaten på ett artificiellt sätt genom att en fjärdedel av eleverna antingen inte fick göra provet eller inte dök upp. En försiktig uppskattning tyder på…

Ska Sveriges Pisa-resultat ytterligare förbättras och likvärdigheten öka behövs en tioårig grundskola. Att inte satsa ordentligt på det vore förödande. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Det ligger alltså nära till hands att utgå från att flera av förändringarna som skett i skolan på senare år har lett till önskad effekt. Som ökat fokus på faktakunskaper, mer traditionell undervisning, tidigare betyg och fler nationella prov, vilket inte är samma sak som att allt är bra, skriver Kkuriren på ledarplats.

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

Resultaten från den senaste Pisa-undersökningen visar att svenska elevers kunskaper har förbättrats sedan 2012 och är tillbaka på samma nivå som 2006. Vad säger du om dessa resultat, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare?

Idag släppte OECD sin Pisa-rapport. Resultaten för svenska elever pekar uppåt ännu en gång. Hårt arbete från Sveriges lärarkår ligger bakom framgångarna.

Utbildningsminister Anna Ekström kommenterar resultaten vid en pressträff. (webb-tv)

Pisa-studien 2018 visar att de finländska 15-åringarna fortfarande presterar goda resultat i läsning, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Finland hör till primusarna i klassen i europeisk och asiatisk jämförelse.

PISA-undersøkelsen 2018, som ble lagt frem i dag, viser at norske elever over tid har stabile resultater, men at elevene gjør det dårligere i lesing og naturfag sammenlignet med 2015.

Det är glädjande att Pisa visar på ett fortsatt trendbrott mot förbättrad resultatutveckling i svensk skola. Men det är fortfarande ett problem att nästan var 5:e elev inte har ett godkänt resultat. Vi har dessutom en utmaning i elever med utländsk bakgrund.