Läsförståelsen fortsätter att sjunka bland svenska elever. Det visar resultaten i den senaste Pisa-rapporten, där Sverige hamnar i bottenskiktet.

Vilka frågor väcker PISA-resultaten? Var borde vi lägga vårt fokus nu för att förbättra och förändra? Det frågar sig Anna kaya i ett blogginlägg.

Pisa-resultaten väcker sorg och frustration och jag hör många desperata åtgärdsförslag. Men också kloka lärarröster. Debatten rasar och frågan om att vända utvecklingen kommer att vara i fokus i valdebatten 2014, skriver Eva-Lis Sirén i en krönika.

Enligt de senaste nationella proven är NO och matematik svenska niondeklassares sämsta ämnen. Just dessa är två av de tre kunskapsområden som testas av Pisa.

Närmare 20 procent av eleverna att situationen i klassrummet är stökig och otrygg. Dessutom är skolk och ogiltig frånvaro vanligare i Sverige än i andra jämförbara länder. Detta är djupt oroande, skriver Sara Skyttedal, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet.

Den senaste Pisa- undersökningen visar att svensk skola ligger under OECD-snittet inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sverige är det land med den största försämringen av elevernas resultat sedan den förra mätningen 2009. Det skriver Kristin Lahed.

Lärarnas undervisning, elevernas attityder, valfrihetsreformerna och kommunalisteringen. Det var några av de famlande försöken till svar när experter och beslutsfattare skulle förklara de försämrade svenska Pisaresultaten vid ett dagen-efter-seminarium.

Nu är den stora pajkastningen igång på allvar. Det pekas finger, utses syndabockar, tjafsas om läroplaner hit och dit, om felet ligger på regeringsnivå eller kommunal nivå, om PISA är rätt sätt att mäta och så vidare. De politiska utspelen om de allt sämre resultaten i skolan blir bara tröttsam. Jag vill bara skrika SLUTA!…

Svensk skola ligger under OECD-snittet inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Det visar den senaste Pisa-undersökningen som presenterades på tisdagen. Skoldebatten måste nu rikta in sig på lärarnas kompetens och undervisningssituationen. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson utbildningspolitisk expert, i en kommentar.

Om vi ska hejda skolans fria kunskapsfall krävs är att lärarna får en ärlig chans att vara just lärare. För det krävs mer tid med eleverna, och detta kan endast åstadkommas genom mindre klasser och färre kringuppgifter, skriver Bengt-Urban Fransson på ledarplats.

Ge sko­lan and­rum och gär­na lite mer tillit så ökar chan­sen för att lus­ten till lä­ran­de kom­mer åter och med den ett bätt­re re­sul­tat i näs­ta Pisa-mät­ning. Det skriver Dag Gustavsson på ledarplats.