Det finns skolor i Gävleborg som inte har läromedel till samtliga elever – det visar nya Läromedelsundersökningen. Nu måste Utbildningsdepartementet agera för att alla elever ska få tillgång till kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser, skriver Fredrik Bengtsson på kunskaps- och läromedelsföretaget NE.

Den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan kan bli en av 2022 års riktigt heta valfrågor. Hur ska sådant som statens roll, finansieringen, kötiderna och vinst­­ut­tagen hanteras?

Som kommunpolitiker vill och ska vi göra allt som står i vår makt för att våra skolor ska vara likvärdiga och ha fokus på kunskap och bildning. Men det räcker inte. Det skriver Krissi Johansson (S) och de socialdemokratiska representanterna i barn- och ungdomsnämnden.

Efter 20 år skrotar Lärarförbundet sin rankning Bästa skolkommun, för att i stället vässa kraven på statligt ansvar. "Det är inte meningsfullt att fortsätta utse Bästa skolkommun i en liga där hela systemet brister", ­säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Haninge hamnar allra sist av alla Sveriges kommuner i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun. Detta efter att i flera år hållit till i bottenregionen.

Lärarförbundet skrotar sin rankning av Sveriges bästa skolkommuner. I stället måste staten ta över ansvar från kommunerna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande. Se hela rankningen för 2021 – som alltså blir den sista.

Årets Bästa skolkommun, Övertorneå, blir den sista. Lärarförbundet lägger ned rankningen efter 20 år. "Vi har nått en gräns. Ekonomin för skolorna ser allt sämre ut och likvärdigheten fortsätter att minska. Staten måste kliva in och ta över ansvaret", säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Landsbygdens elever har motsvarande 1-2 skolår sämre kunskaper än eleverna från storstäder visar ny forskning. Kommunpolitikern från den västerbottniska kommunen Nordmaling menar dock i en intervju med Friskolornas riksförbund att lösningarna knappast finns i de förslag som idag står högst upp på dagordningen i skoldebatten.

Svensk skola har haft en långsiktigt negativ trend, samtidigt som utbildning har prioriterats ned av medborgarna. Gabriel Heller Sahlgren är skolforskare och ett av hans rön är att lust och stort elevinflytande har samvarierat med sjunkande skolresultat. Han tror mer på att stimulera elevernas "karaktärsutveckling". (webb-radio)

Skolbetyg kan ha en avgörande betydelse för elevernas framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att skolorna sätter betygen på ett rättvist och likvärdigt sätt. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för en likvärdig betygsättning.

Den 8 november infaller Läromedlets dag för första gången, en dag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.

Var fjärde rektor överväger att lämna sitt uppdrag. Rektorer på friskolor har större inflytande över hur de kan använda resurserna, och friskolerektorerna tycker också att långsiktigheten är bättre än de kommunala kollegorna. Det är några av slutsatserna i den andra rapporten i en serie om likvärdighet och ledarskap i den svenska skolan. (pdf)