Under det senaste årtiondet har elevernas bakgrund fått en ökad betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat, vilket innebär att elever med olika bakgrund inte möts lika ofta i skolan. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv.

Barnombudsmannens årsrapport 2018 innehåller svar från drygt 900 barn om hur det är att växa upp på platser där barn statistiskt sett har sämre skolresultat, ekonomi och hälsa än i övriga landet. Det handlar om förorter till storstäderna, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner. (pdf)

Norrköpings kommun har nyligen startat upp en introduktionsutbildning för nyanställda lärare och pedagoger. Utbildningen är en satsning som görs i arbetet för att nå kommunens mål att öka likvärdigheten mellan skolor.

I höst ska första delen av regeringens skolsatsning betalas ut. Men Bodil Båvner, utredare på SKL, befarar att fördelning kan slå fel, och efterlyser en utvärdering av reglerna redan i höst.

Nu avsätts fullt utbyggt 6 miljarder kronor årligen som huvudmän för grundskola och förskoleklass kan ansöka om för att stärka likvärdighet och kunskapsutveckling. Ett villkor för att ta del av medlen är att huvudmannen inte samtidigt sänker de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa.

Varför krockar huvudmännens styrning och rektorernas behov av friutrymme? Vi ställde frågan till Marie Sköld, områdeschef i Torslanda i Göteborgs kommun.

Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, efterfrågar ett paradigmskifte för den svenska skolan. Nu är han aktuell som redaktör för boken "Kunskapssynen och pedagogiken". Vår kolumnist, läraren Isak Skogstad, intervjuar.

LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ordnade nyligen en stor konferens om likvärdighet i skolan. Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund, istället läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Bästa grundskolekommun blev Dorotea med 3,26 poäng (förra året Vindeln med 3,46 poäng och sämsta kommun blev Perstorp med 1,88 poäng (förra året Upplands Väsby med 1,61 poäng).

Föräldraalliansen Sverige kommunala grundskoleindex visar på de olika kommunernas skiftande ambition för grundskolan. Indexet publiceras nu för 12:e gången och vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig. Det alarmerande är att det i så stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten 2017…

De digitala klyftorna ska byggas bort. För att lyckas krävs kompetensutveckling, vassare verktyg och en tydlig pedagogisk plan för digitaliseringen, menar experter.